1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Cancer under pandemin: Så påverkades diagnos och behandling

Covid-19-pandemin har haft en genomgripande inverkan på cancervården världen över. Från försenade diagnoser till avbrutna behandlingar – konsekvenserna har varit omfattande för både patienter och vårdpersonal. Här går vi igenom de viktigaste effekterna av pandemin på cancerdiagnostik, behandling och forskning.

Försenad diagnos

Många människor fick sin cancerdiagnos senare än vanligt under pandemin. Orsakerna var flera: inställda eller nedskalade screeningprogram, minskad tillgång till vårdinrättningar samt färre utförda diagnostiska undersökningar. En försenad diagnos kan leda till att cancern upptäcks i ett senare skede, vilket försvårar behandlingen och kan försämra prognosen.

Störningar i behandlingen

Cancerbehandlingar stördes ofta på grund av kapacitetsbrist på sjukhusen, reserestriktioner och brist på vårdpersonal. Många patienter fick sina behandlingar skjutas upp eller anpassas, vilket i vissa fall påverkade behandlingsresultatet.

Telemedicin fick ett genombrott

Pandemin accelererade införandet av telemedicin. Virtuella konsultationer, digitala uppföljningsbesök och fjärrövervakning blev snabbt en naturlig del av cancervården. Det gjorde det möjligt att fortsätta vårda patienter samtidigt som smittspridningen begränsades.

Psykologisk påverkan

Cancerpatienter drabbades av ytterligare psykiskt lidande under pandemin. Osäkerheten kring viruset, ökad isolering och oro för att få tillgång till behandling bidrog till stress och ångest hos redan utsatta patienter.

Kliniska prövningar avbröts

Många kliniska studier och läkemedelsprövningar ställdes in eller försenades, vilket påverkade tillgången till lovande experimentella behandlingar och bromsade forskningsframstegen.

Ökad dödlighet

Flera studier tyder på att cancerdödligheten ökade till följd av de förseningar och störningar i diagnostik och behandling som pandemin medförde.

Påverkan på forskningen

Pandemin påverkade även forskningsverksamheten. Laboratorier stängde, finansieringen minskade och det internationella samarbetet försvårades – allt detta bromsade utvecklingen av nya behandlingsmetoder och terapier.

Vaccinationsrekommendationer

Cancerpatienter anses löpa högre risk att bli svårt sjuka i covid-19 och rekommenderas därför generellt att vaccinera sig för att skydda sig själva. Rådgör alltid med din behandlande läkare kring vaccination.

Förvärrade skillnader i vården

Pandemin förstorade befintliga skillnader i vården. Särskilt utsatta grupper – bland annat etniska minoriteter och personer i eftersatta områden – drabbades oproportionerligt hårt när resurserna blev allt knappare.

Anpassningsförmåga inom vården

Vårdsystem och cancercentra visade stor förmåga att anpassa sig till utmaningarna. Genom säkerhetsåtgärder, smittskyddsprotokoll och alternativa vårdmodeller kunde vården fortsätta levereras trots den svåra situationen.

Sammanfattning

Det är avgörande att vårdgivare, beslutsfattare och institutioner fortsätter att hantera de långsiktiga konsekvenserna av pandemin för cancervården. Endast då kan man säkerställa att cancerpatienter även framöver får tillgång till tidig diagnos, effektiv behandling och det stöd de behöver.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online