Koloncancer är en av de vanligaste cancerformerna i västvärlden. Enligt American Cancer Society diagnostiserades över 100 000 personer med koloncancer under 2008, och samma år var sjukdomen den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterad död med uppskattningsvis 50 000 dödsfall. Upptäcks sjukdomen i ett tidigt skede finns det goda möjligheter till effektiv behandling. När cancern däremot hunnit sprida sig och nått ett sent stadium förändras både prognosen och behandlingsmöjligheterna avsevärt. Här går vi igenom vad som kännetecknar terminal koloncancer, från de första symtomen till diagnos och behandling i slutstadiet.
Tjocktarmen har till uppgift att filtrera ut vätskor och näringsämnen från kroppens avfallsprodukter. Maten passerar via matstrupen ner till magsäcken och vidare till tunntarmen, där den smälts ytterligare innan den når tjocktarmen. Kolonet utgör cirka 1,8 meter av tjocktarmen och består av fyra delar: stigande kolon (colon ascendens), tvärgående kolon (colon transversum), fallande kolon (colon descendens) och sigma (colon sigmoideum).
Koloncancer utvecklas oftast från så kallade polyper som sitter på tarmens insida. Adenomatösa polyper har en särskilt hög risk att utvecklas till cancer. Eftersom polyper kan vara ärftliga ökar risken att drabbas för personer med ärftlig anlag. De som vet att de bär på ärftliga polyper, eller som lider av återkommande tarmbesvär, bör därför genomgå kontroller tidigt.
Tidiga tecken på koloncancer kan vara svårigheter att tömma tarmen samt blödning från ändtarmen. Vissa personer förbiser rektal blödning som varningssignal om de samtidigt lider av hemorrojder, men även blod i avföringen kan vara ett tydligt symtom. Ihållande buksmärtor, trötthet och förändringar i avföringens konsistens är andra tecken som ofta förknippas med sjukdomen.
I takt med att cancern fortskrider blir symtomen allt mer påtagliga. Oförklarligt illamående, återkommande kräkningar och oväntad viktminskning kan tyda på att tumören blockerar tarmen och att kroppen börjar ta stryk av sjukdomen.
Stadium 4 kallas också Duke D enligt Dukes klassificeringssystem. Cancern betraktas som terminal när den nått detta skede, eftersom den då spridit sig utanför tjocktarmen till närliggande lymfkörtlar och ofta även till andra organ. Om tumören har bildat metastaser kan cancerceller ha nått organ som levern eller hjärtat. Diagnosen ställs vanligen med hjälp av en datortomografi (CT) av kolonet och eventuellt angripna organ, ibland kompletterad med vävnads- eller vätskeprover från de aktuella områdena.
När koloncancer nått sitt slutstadium är chansen att överleva mer än fem år mindre än 3 procent. Patienten drabbas ofta av ökad trötthet och allmän värk, samt svårigheter att behålla maten. Gångsvårigheter och fortsatt viktminskning är vanliga. Sprider sig cancern till levern kan huden bli gulaktig, en så kallad gulsot, särskilt kring ögonen. Angrips lungorna tillkommer ofta andnöd och en svullen bröstkorg.
Även i ett sent skede kan kirurgisk behandling vara ett alternativ för att förlänga patientens liv. Kirurgen kan ta bort den del av kolonet där tumören sitter och sy ihop de friska delarna. En annan metod är kryoterapi, där tumören frysas och därefter tas bort. Beroende på hur stora områden som angripits kan operation även övervägas för att avlägsna andra drabbade kroppsdelar.
Efter operation används ofta kemoterapi för att döda kvarvarande cancerceller. I detta stadium riktas behandlingen vanligtvis mot de angripna organen. En metod som heter leverartärinfusion (hepatic artery infusion) tillför cytostatika direkt till levern via dess blodkärl, vilket kan ge effektivare behandling med färre biverkningar för resten av kroppen.
Vill du veta mer eller har symtom som du är orolig för? Kontakta alltid vården för undersökning och rådgivning – ju tidigare cancern upptäcks, desto större är möjligheterna till framgångsrik behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online