Fiberrika och kolhydratfattiga livsmedel kan ha en stabiliserande effekt på blodsockernivåerna, vilket gör denna typ av kost till en central del i behandlingen av diabetes. Ett flertal studier har genomförts för att undersöka hur olika dieter och livsmedelsgrupper påverkar blodsockrets variationer. Flera av studierna på patienter med typ 2-diabetes visar tydligt att en fiberrik kost ger betydande fördelar.
Enligt Journal of the American Medical Association (JAMA) den 17 december 2008 ledde David J. A. Jenkins, docent vid St. Michael's Hospital och University of Toronto, tillsammans med kollegor en sex månader lång studie som omfattade två grupper av patienter med typ 2-diabetes i behandling med blodsockersänkande läkemedel. Den ena gruppen följde en kost med lågt glykemiskt index, vilken inkluderar fiberrika frukter, grönsaker och fullkornsprodukter. Den andra gruppen följde en kost rik på fibrer från spannmål.
Syftet var att avgöra vilken av de båda dieterna gav bäst kontroll över blodsockret och mest effektivt minskade risken för kranskärlssjukdom – ett stort problem för alla personer med diabetes.
Deltagarna som följde kosten med lågt glykemiskt index åt bland annat bönor, ärtor, linser, nötter, pasta, ris samt bröd och flingor med lågt glykemiskt index, utöver tre portioner frukt och fem portioner grönsaker dagligen. Deltagarna i gruppen med fiberrik spannmålskost fick äta fullkornsbröd, fullkornsflingor, oskalt ris och potatis, tillsammans med samma mängd frukt och grönsaker.
Vid studiens slut bekräftade laboratoriedata att deltagarna som följt kosten med lågt glykemiskt index uppvisade större förbättring i blodsockerkontrollen och lägre risk för kranskärlssjukdom än de som konsumerade den fiberrika spannmålskosten.
Den 11 maj 2000 publicerade New England Journal of Medicine en studie utförd av doktor Manisha Chandalia och doktor Abhimanyu Garg vid University of Texas Southwestern Medical Center i Dallas. Deltagarna var personer med typ 2-diabetes som först ombads följa American Diabetes Associations (ADA) rekommendationer med 24 gram kostfiber per dag – 8 gram lösliga fibrer och 16 gram olösliga fibrer – i sex veckors tid. Därefter skulle de byta till en fiberkost på 50 gram per dag, bestående av 25 gram lösliga och 25 gram olösliga fibrer, även det i sex veckor.
De fiberrika livsmedel som samtliga deltagare åt innefattade frukter som melon, grapefrukt, apelsin och papaya, samt grönsaker som okra, sötpotatis och zucchini. Bland fullkornsprodukter ingick müsli och havregrynsgröt.
Mätningar gjordes dagligen av glukosnivåerna i blod och urin, liksom av insulinvärden och blodfetter. Den fiberrika kosten med 50 gram fiber gav störst nytta när det gällde att kontrollera blodglukoset samt att sänka halterna av insulin och blodfetter i kroppen.
Kostbehandling vid diabetes planeras alltid individuellt. Har du diabetes bör du rådfråga din vårdgivare eller dietist innan du gör några ändringar i dina matvanor, så att du får en kostplan som passar din aktuella hälsosituation.
Den 31 mars 2009 rapporterade Science Daily att forskarna vid University of Texas Southwestern Medical Center upprepat sin fiberstudie från år 2000. De upptäckte då att deltagare som dagligen åt en kost innehållande 50 gram kostfiber absorberade mindre kalcium än när de följde en kost med 24 gram fiber per dag. Kalcium är avgörande för skelettets hälsa, men forskarna har ännu inte kunnat fastställa om problemet beror på de lösliga eller olösliga fibrerna.
Eftersom en fiberrik kost erbjuder många hälsofördelar, såsom sänkta kolesterolvärden och bättre blodsockerkontroll, är det inte lämpligt att minska sitt intag av fiberrik mat eller öka sitt kalciumintag utan att först konsultera läkare eller dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online