
Både typ 1-diabetes (T1D) och typ 2-diabetes (T2D) kräver medicinsk nutritionsterapi (MNT) för att optimera glykemin, men prioriteringarna skiljer sig åt.
| Aspekt | Typ 1 Diabetes | Typ 2 Diabetes |
|---|---|---|
| Primär defekt | Absolut insulinbrist (autoimmun β-cellexstirpation) | Insulinresistens + relativ insulinbrist |
| Kolhydrathantering | Precision kolhydraträkning avgörande för insulindosering (I:C-kvot). Fel → hypo/hyperglykemi. | Konsekvens & kvalitet i fokus. Portionskontroll, GI/GL. Behöver inte exakt räkning om inte insulin. |
| Insulinbehandling | Obligatorisk (basal-bolus MDI eller pump). Dos justeras efter kolhydrater, glukos, aktivitet. | Progressiv: livsstil → orala medel → icke-insulin injicerbara (GLP-1 RA, GIP/GLP-1) → basalinsulin → basal-bolus. |
| Viktmål | Ofta normal/undervikt vid diagnos. Förhindra ökad viktökning från insulin. | Ofta övervikt/fetma. 5–15% viktnedgång kan ge remission (DiRECT-studie). |
| Hypoglykemi-risk | Hög (exogent insulin). Kolhydratmatchning kritisk. CGM avgörande. | Låg vid livsstil/metformin/SGLT2i/GLP-1 RA. Ökar vid insulin/sulfonylureor. |
| Alkohol | Risk för fördröjd hypoglykemi (blockerar glukoneogenes). Ät kolhydrater med drycker. | Måttlighet. Kaloribidrag. Hypoglykemi-risk endast vid insulin/sekretagoger. |
| Remissionspotential | Ingen (för närvarande). Forskning: immunterapi, betacellexemplering. | Möjlig med signifikant viktnedgång (bariatrisk, VLCD, intensiv livsstil) tidigt i förloppet. |
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online