Jordens näringskedja är ett komplext samspel. De flesta livsmedel börjar som frön i marken eller på träd, och dessa livsmedel konsumeras sedan av en mängd olika djur. Ett exempel: mjölmaskar äter gräs och organiskt material, djur äter mjölmaskar, och människor äter djur som har levt på mjölmaskar. Men allt fler människor börjar numera även själva äta mjölmaskar. Detta kretslopp är bara ett av många exempel som håller jorden i ständig utveckling.
Mjölmaskar är i själva verket larver av mörkalen, alltså skalbaggar som ännu inte nått sitt fullvuxna stadium. Under larvstadiet ser mjölmasken ut som en liten mask med ett segt, hårt hölje, vilket gör att den kan gräva ner sig under stenar och trädstammar eller gömma sig i spannmålssilor. I det vilda äter mjölmasken i princip allt den hittar i sin närhet: ruttnande löv, kvistar, torrt gräs, unga växtrötter, döda insekter, spillning från djur, trä och lagrat spannmål. Vätska får den från saftiga frukter och grönsaker, till exempel potatis och äpplen.
Många köper mjölmaskar och odlar dem i en behållare tills de är fylliga och friska. Anledningen är att mjölmaskarna utgör utmärkt föda för andra djur, som fåglar och fiskar, eller för människor. Vill du sköta egna mjölmaskar kan du fylla botten på en luftig men tät behållare med vetekli eller havregryn, alternativt köpa färdigt mjölmaskfoder på nätet eller i djuraffären. Lägg till en halv potatis eller ett halvt äpple som vattenkälla och ställ behållaren i kylskåpet eller på en annan sval plats – då håller maskarna sig friska längre.
Mjölmaskar är relativt motståndskraftiga mot sjukdomar och parasiter och når oftast sitt fullvuxna skalbaggsstadium, om de inte blir uppätna på vägen. De ingår dock i en lång rad djurs naturliga kost. Eftersom de är proteinrika och lätta att hitta under stenar och i jordhål äts de av många vilda djur, bland annat små tättingar, rovfåglar, små däggdjur, ödlor, ormar och fiskar. Fiskare använder ofta mjölmaskar som bete på kroken, och under vintermånaderna, när födan är knapp, är det vanligt att mata fåglarna med mjölmaskar i fågelbordet.
Det är inte bara djuren som tycker om mjölmaskar. Allt fler människor väljer att inkludera dem i kosten eftersom de är fettsnåla, rika på protein och, kanske överraskande nog, goda. Vill du själv prova bör du först låta dina mjölmaskar äta gott om spannmål och frukt tills de blivit fylliga. Därefter kan du antingen äta dem levande – vilket ger störst näringsvärde – eller lägga dem i frysen i en sluten plastpåse i cirka 15 minuter. När de frusit ihjäl sköljer du av dem och kan sedan använda dem i sallader, wokrätter, kakor eller i vilken rätt du än önskar.
De flesta ryggar tillbaka vid tanken på att äta insekter. Entomofagi, alltså konsumtion av insekter, utgör emellertid sällan någon hälsorisk. Tvärtom: enligt Manataka.org finns det hela 1 462 dokumenterade arter av ätbara insekter, och samtliga är fettsnåla och proteinrika. Mjölmasken är dessutom den enklaste insekten att både köpa och sköta – den finns i djuraffärer, betesbutiker och på nätet, eller kan hittas i naturen. Och även om du aldrig skulle drömma om att medvetet äta insekter, påstår Manataka.org att vi alla i genomsnitt ovetandes får i oss ungefär ett pund (cirka 450 gram) insekter under vår livstid, via livsmedel där insekterna lever och förökar sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online