Trenden med fettsnål kost blev populär på 1970-talet efter att ingenjören Nathan Pritikin medverkade i tv-programmet "60 Minutes" och berättade om framgångarna med sin kostmetod. Pritikin hade diagnostiserats med hjärtsjukdom i unga år och beslutade sig därför för att totalt förändra sina matvanor. Hans teori, som senare kom att kallas "lipidhypotesen", hävdar att kostfett – särskilt mättat fett och fett med högt kolesterolinnehåll – ligger bakom USA:s största dödsorsak, hjärtsjukdom.
Under de följande decennierna har hypotesen dock utsatts för allt större granskning, och forskningen har i stället uppmärksammat flera viktiga fetters avgörande roll i kosten.
Fetter, även kallade lipider, är en nödvändig del av den mänskliga kosten. Tillsammans med proteiner och kolhydrater utgör fett ett av kroppens tre näringsämnen som används som energikällor. Energiinnehållet i fett uppgår till 9 kalorier per gram.
Fett är en mycket effektiv energikälla och ger mer än dubbelt så många kalorier som proteiner eller kolhydrater – lite räcker alltså långt. Utöver att leverera energi deltar fett i hormonregleringen, bidrar till att bygga upp cellmembran och behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fyra fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Omättade fetter har färre eller inga vätebindningar jämfört med mättade fetter. Det finns två huvudtyper: fleromättade fetter (med två eller flera dubbelbindningar) och enkelomättade fetter (med endast en dubbelbindning). Eftersom kroppen bryter ner kol- och vätebindningarna i fett för att producera energi ger omättat fett mindre energi än mättat fett.
Omättade fetter har dessutom lägre smältpunkt än mättade fetter och är oftast flytande i rumstemperatur. Därför är de mindre stabila och kan härskna snabbt, särskilt vid upphettning till höga temperaturer. Exempel på omättade fetter är olivolja, sojaolja, rapsolja och safflorolja.
Mättade fetter är, enkelt uttryckt, mer "mättade" med väteatomer. De används i cellmembranen och stödjer andra strukturer i kroppen. Hjärtat omges exempelvis av ett skyddande lager av mättat fett.
Mättat fett förblir fast i rumstemperatur. Av denna anledning trodde man länge att plackbildningen i artärerna, så kallad ateroskleros, bestod av mättat fett. (Det bör dock noteras att människokroppen är betydligt varmare än rumstemperatur.) Idag vet experterna att placket i artärerna i stället består av kalcium och kolesterol. Denna ansamling uppstår gradvis när artärerna skadas – av stress, gifter (som de i tobaksrök) eller förhöjda insulinnivåer.
En vanlig missuppfattning är att kolesterol är samma sak som fett. Kolesterol är i själva verket ett alkoholbaserat hormon (därav ändelsen "-sterol") som produceras i levern. Det transporteras i blodet med hjälp av proteiner. LDL, lågdensitetslipoproteiner, bär kolesterolekyler från levern ut i blodet, där de levereras till och används av kroppens olika celler. HDL, högdensitetslipoproteiner, transporterar däremot överskottskolesterol tillbaka till levern, där det omvandlas till gallsalter.
Eftersom fett är ett essentiellt makronäringsämne och utför nödvändiga funktioner i kroppen kan en fettsnål kost leda till allvarliga näringsbrister. Dessa brister beror delvis på att kroppen behöver fett för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Vanliga problem kopplade till en alltför fettsnål kost är trötthet och svaghet, depression, koncentrationssvårigheter, hormonella obalanser och metabola störningar.
Ytterligare ett problem med Pritikins livsstil är dess starka betoning på kolhydrater. Eftersom många animaliska produkter innehåller fett undviker personer med fettsnål kost ofta proteinrika källor som kött, ägg, fisk och mejeriprodukter. Detta kan leda till proteinbrist. Den som följer en fettsnål kostplan går visserligen ofta ner i vikt, men till ett högt pris. Viktnedgången beror på en kraftig kalorirestriktion och kan leda till muskelbortfall på grund av proteinbristen i kosten.
Eftersom fettfria kostvanor blivit så populära marknadsförs många fettfria produkter som hälsosamma alternativ. Medan både mättat och omättat fett används av kroppen är transfetter något helt annat – de utnyttjas inte av kroppen alls.
Som tumregel gäller: ät livsmedel – inklusive fetter – som finns i naturen. Undvik kemiskt modifierade eller starkt bearbetade livsmedel. Var också försiktig med många "fettfria" produkter, eftersom de ofta innehåller tillsatt socker eller andra kemikalier för att kompensera för den bortfallna smaken.
Margarin är ett tydligt exempel. Det tillverkas genom att väte tillsätts vegetabilisk olja, sojaolja eller rapsolja. Nickelpartiklar tillsätts sedan för att stabilisera blandningen, som därefter placeras i en tryckreaktor och utsätts för extrema temperaturer. Resultatet blir en härsknad, grå vätska. Emulgeringsmedel tillsätts, blandningen bleks och färgas sedan i en mer aptitlig kulör.
Med andra ord: margarin är inte ett säkert alternativ till smör. Njut i stället gärna av en generös klick av det krämiga, naturliga smöret på din rostade brödskiva.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online