Hunger är en viktig signal genom vilken magen talar om för hjärnan att den behöver mer mat. Det är en livsviktig process, eftersom mat ger kroppen både energi och näringsämnen. Samtidigt motsvarar hungerkänslor inte alltid en verklig hunger – i många situationer orsakas de av helt andra utlösande faktorer. Att kunna skilja myter från verklighet när det gäller hunger är därför avgörande för att kunna bibehålla sunda matvanor.
En vanlig missuppfattning är att hunger alltid betyder att kroppen behöver näring. Mark Bittman, författare till boken "Food Matters: A Guide to Conscious Eating", argumenterar för måttlighet i matintaget – både för viktnedgångens skull och för att bevara jordens resurser. Precis som de flesta inte går och lägger sig i samma stund som de känner sig trötta behöver inte heller hunger tillgodoses omedelbart. Hunger uppstår i olika stadier, och att äta redan i det första stadiet handlar ofta mer om vana än om ett verkligt behov.
Efter en rejäl måltid blir många förvånade över att de fortfarande känner hunger. Det omedelbara svaret är ofta att äta mer, men det är inte alltid det bästa alternativet. Även om du är mätt efter en stor måltid kan du, beroende på vad du åt, fortfarande sakna viktiga näringsämnen. En proteinrik måltid kan exempelvis väcka begäret efter kolhydrater. Istället för att äta utöver mättnadspunkten är det smartare att göra bättre matval redan från början.
Brist på näringsämnen är dock inte alltid orsaken till fortsatta hungerkänslor efter en måltid. Eftersom det tar ett tag innan hjärnan registrerar mättnad är det klokt att sluta äta innan man känner sig helt mätt, för att undvika överätning. Det finns också psykologiska orsaker till fortsatt hunger. Känslomässiga ätare använder mat som belöning eller som kompensation för något annat de saknar. I dessa situationer handlar hunger inte om ett biologiskt behov utan om psykologisk hunger som driver till överätning. Fundera därför över vad du åt, hur mycket och hur snabbt – då blir det lättare att förstå vad som egentligen triggar din hunger.
Även om hunger syftar till att fylla magen med mer mat uppstår själva känslan i hjärnan. Två system styr vår aptit: det korta systemet bygger på tiden mellan måltider, medan det långa systemet mäter kroppens fettnivåer. Hunger uppstår alltså vid långa mellanrum mellan måltider eller när fettnivåerna sjunker. När det senare systemet styr är hungerkänslan alltså inget tecken på en tom mage. Att lyda varje hungerkänsla kan i vissa fall till och med motverka fettminskningen – särskilt för dig som har sänkt ditt kaloriintag eller tränar intensivt. Håll därför kalorikonsumtionen över 1 200 kalorier per dag och träna med måtta, så att extrem hunger inte saboterar dina viktminskningsmål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online