Mat. Vad du äter, när du äter och hur du äter bestäms sällan enbart av hunger och smak. Även yttre faktorer spelar en avgörande roll för dina beslut vid matbordet. Dina matvanor påverkas av allt från kulturen runt omkring dig till miljön där du äter. Oavsett om du är medveten om dem eller inte kan dessa faktorer ha stor betydelse för både din hälsa och ditt ätande.
Att umgås medan man äter kan påverka både matval och portionsstorlekar.
Den fysiska och sociala miljön kan påverka hur en person äter, inklusive hur mycket hen äter. Känner sig personen bekväm i sin omgivning är det troligare att hen äter mer än om hen känner sig obekväm eller generad. Socialt umgänge, beroende på om det sker med bekanta vänner eller främlingar, kan påverka portionsstorlekar och tidpunkten för måltiderna. Finns det gott om mat lättillgängligt krävs det mindre ansträngning för att äta, vilket ökar risken för överkonsumtion.
Störningsfaktorer som tv-program, filmer eller böcker kan dessutom påverka när du börjar och slutar äta samt hur mycket du äter. Detta kan leda till omedvetet överätande, eftersom uppmärksamheten riktas bort från maten och kroppens signaler.
En persons attityd till mat påverkar sättet hen äter på. Känslomässiga faktorer och individens relation till mat kan styra både portionsstorlekar och val av livsmedel. Mat kan användas för att kontrollera en situation, minska stress eller tillfredsställa ett känslomässigt eller psykologiskt behov.
Överätande eller att undvika mat kan med tiden bli en vanemässig del av livet. Detta kan hindra personen från att lyssna på kroppens interna signaler, såsom verklig hunger och mättnad, vilket i förlängningen kan skada hälsan.
Kultur och etikett har stor betydelse för vilken mat en person äter. Den kultur en person växer upp i eller omges av presenterar ofta riktlinjer för acceptabla livsmedel, ätbeteenden, ätmönster och matkombinationer. Genom dessa riktlinjer lär sig personen matetikett och hur man äter, vilket skapar en känsla av samhörighet och gemenskap.
Religion kan påverka både kostval och ätbeteende. En person som praktiserar en religion kan styras att ändra sina matval och sitt förhållningssätt till vissa livsmedel. Vissa religioner begränsar eller förbjuder specifika livsmedel, medan andra är relativt tillåtande.
Fläskkött är till exempel förbjudet inom judendomen och islam. Alkohol, som begränsas av vissa kristna grupper, är däremot i allmänhet tillåtet inom katolska tron.
Våra matvanor formas av mycket mer än hunger och smak. Genom att bli medveten om miljömässiga, känslomässiga, kulturella och religiösa faktorer kan du fatta mer genomtänkta beslut vid matbordet och bygga en hälsosammare relation till maten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online