Om du upplever att du inte kan kontrollera hur mycket eller hur ofta du äter, kan du lida av ett matberoende. Det kan också finnas underliggande medicinska eller psykologiska orsaker till ditt beteende. Eftersom orsakerna varierar från person till person finns det ingen universell lösning som passar alla. En god portion självreflektion kommer dock att ta dig långt på vägen mot ett sundare förhållande till maten. Förbättrade matvanor kan dessutom ha stor betydelse för både din mentala och fysiska hälsa.
Börja med att fundera över varför du äter okontrollerat. Äter du eftersom du ständigt är hungrig, eller beror det på att du längtar efter en viss typ av mat? Kanske äter du uttråkning, eller använder du mat som en källa till tröst och trygghet? Varje orsak kräver sin egen strategi, så det första steget är att vara ärlig mot dig själv om vad som ligger bakom ditt beteende.
När du vet vad som driver ditt ätande kan du skapa en individuell plan. Känner du dig hungrig hela tiden bör du kontakta en läkare – det kan handla om en hormonell obalans, exempelvis hypertyreos, en biverkan av mediciner eller något annat medicinskt tillstånd. Äter du däremot av uttråkning kan en ny hobby som tar dina tankar bort från maten göra stor skillnad.
Det du äter kan i sig förstärka problemet, särskilt om dina måltider snabbt gör dig hungrig igen eller väcker begär efter mer. Socker är till exempel beroendeframkallande – ju mer du äter, desto mer får du lust att fortsätta. Raffinerade kolhydrater som vitt bröd och kakor höjer blodsockret tillfälligt men gör att du blir ännu hungrigare när blodsockret dalar. Livsmedel rika på protein, som magert kött, eller rika på fibrer, som fullkornsprodukter, smälts långsammare och håller dig mätt längre.
Att föra matdagbok där du noterar vad och när du äter kan hjälpa dig att upptäcka mönster i ditt beteende. När du måste skriva ner allt du stoppar i dig blir det svårare att äta tanklöst. Fokusera också helt på maten under måltiden. Många äter framför tv:n eller datorn, och distraherade av skärmarna blir de inte medvetna om hur mycket de faktiskt äter. Genom att ägna måltiden din fulla uppmärksamhet undviker du omedvetet överätande.
Utöver att besöka en läkare för att utesluta fysiska orsaker till ditt överätande kan det vara klokt att uppsöka en terapeut om problemet har känslomässiga rötter. Överväg även att gå med i en stödgrupp, till exempel Anonyma Överätare (Overeaters Anonymous), som fungerar på liknande sätt som Anonyma Alkoholister och hjälper människor att återhämta sig från matberoende. På deras webbplats hittar du grupper nära dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online