Mononatriumglutamat (MSG) är ett livsmedelstillsats som används som smakförstärkare. Det är vanligt förekommande i snabbmat, snacks, konserverade och frysta livsmedel, där det återställer eller förhöjer smaker som bearbetningsprocessen har skadat eller förstört. Tillsatsen används även i obearbetad mat, ofta i sin naturligt förekommande form, för att ge smaken en extra lyft.
MSG baseras på aminosyran glutamat, som stabiliseras med salt – därav namnets "mononatrium"-del. Ämnet isolerades för första gången i Japan för ungefär ett sekel sedan och introducerades i USA efter andra världskriget. Amerikanska soldater hade nämligen lagt märke till hur mycket godare de japanska militärransonerna var jämfört med deras egna.
En av MSG:s främsta fördelar är att smakförstärkningen stimulerar aptiten. Detta är särskilt värdefullt inom vården, där patienter på grund av hög ålder eller sjukdom ofta saknar lust att äta och behöver uppmuntras att ta till sig näring. En annan fördel är att MSG kan fungera som substitut för det extra salt som ofta tillsätts bearbetade livsmedel. Salt har traditionellt använts för att förhöja matens smak, men har visats medföra betydande hälsorisker, bland annat för blodtrycket och hjärt-kärlhälsan.
För livsmedelsindustrin erbjuder MSG flera affärsmässiga fördelar: det är billigt, lättillgängligt och effektivt. Den största fördelen ur industrins synvinkel är dock att smakförstärkaren gör produkterna mer aptitliga, vilket uppmuntrar konsumenterna att köpa mer.
Nackdelarna med MSG ligger helt hos konsumenterna och handlar framför allt om oro för hälsan. Det enda sättet att helt undvika eventuell risk är att utesluta MSG ur kosten – vilket är lättare sagt än gjort. Även om lagar reglerar kraven på ingrediensförteckningar på livsmedelsetiketter, kan MSG lagligt anges under flera olika namn, exempelvis glutaminsyra eller L-glutaminsyra, beroende på produkt.
Mer än 40 år efter de första hälsolarmen består större delen av bevisen mot MSG fortfarande av anekdotiska erfarenheter, men allmänhetens skepsis är fortsatt hög. Särskild oro finns kring ämnets direkta medicinska effekter på små barn och äldre, samt frågan om MSG bidrar väsentligt till fetma och ohälsosamma matvanor.
Myndigheter och universitet i flera västerländska länder, däribland USA, har inte lyckats finna övertygande vetenskapliga bevis mot MSG. Den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA klassificerar ämnet som "allmänt erkänt som säkert", och år 2007 beslutade en internationell expertkommitté att MSG är "harmlöst för hela befolkningen".
Samtidigt finns det motsägelsefulla signaler. MSG togs redan på 1970-talet bort från barnmat i USA, och år 1992 rekommenderade en studie från Federation of American Societies for Experimental Biology att tillsatsen inte bör användas av gravida kvinnor, spädbarn, barn, kvinnor i fertil ålder samt personer med affektiva störningar.
Bland de symtom som misstänks kunna orsakas av MSG återfinns huvudvärk, torr mun, hudrodnad, spända ansiktsmuskler, domningar, stickningar, bröstsmärta, hjärtklappning, illamående och allmän svaghet. De flesta av dessa besvär sägs gå över inom ett par timmar.
Det finns dessutom påståenden – även dessa utan vetenskapligt bevisat underlag – om att MSG skulle kunna vara en bidragande faktor vid astma, migrän, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och depression. Sammantaget bilden är att den vetenskapliga konsensusen pekar mot att MSG är ofarligt för de flesta, men att känsliga individer kan välja att undvika ämnet av försiktighetsskäl.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online