Proteintillskott används ofta av idrottare och träningsentusiaster för att bygga muskelmassa, snabba på återhämtningen och gå ner i vikt. Men vad händer egentligen med kroppen vid långvarig användning? Att förstå de långsiktiga effekterna av proteintillskott kan hjälpa dig att fatta smartare beslut om din kost och din hälsa.
Kosttillskott syftade ursprungligen på preparat som innehöll vitaminer, mineraler och protein. Sedan den amerikanska lagstiftningen Dietary Supplement Health and Education Act (DSHEA) infördes 1994 får dock i princip alla ämnen som används för att komplettera kosten – inklusive örter och andra växtbaserade ingredienser – ingå i tillskott. Detta har gjort marknaden bredare, men också mer svåröverskådlig för konsumenterna.
Det finns flera olika proteinkällor på marknaden, och de skiljer sig både i sammansättning och hur kroppen tar upp dem:
Tillverkas av mjölk, är lättsmält och blandas enkelt i drycker. Det är det mest populära valet efter träning tack vare sitt snabba upptag.
Härstammar också från mjölk men är ett mer komplett protein som inte löser sig lika lätt. Kasein tas upp långsamt, vilket gör det populärt före nattsömn.
En generell benämning på proteiner framställda av mjölk. Personer med laktosintolerans kan uppleva magbesvär efter intag på grund av mjölksockret, även om renade produkter ofta innehåller mycket lite laktos.
Ett komplett protein med hög biologisk kvalitet och ett utmärkt alternativ för personer som inte tål laktos.
Även detta ett komplett protein och det vanligaste valet för vegetarianer och veganer.
Protein är en huvudingrediens vid bildning och reparation av muskler, hud och andra kroppsvävnader. Kroppen använder dessutom protein för att producera enzymer, hormoner och immunförsvarsämnen, vilket gör det till en avgörande byggsten för god hälsa.
Om du inte äter tillräckligt med kolhydrater kan kroppen omvandla protein till glukos genom en process som kallas glukoneogenes. Det innebär att proteinet då används som energikälla istället för att bygga och reparera vävnader – något som kan vara relevant att känna till vid lågkolhydratkost.
I USA är det tillverkarens ansvar att erbjuda en säker produkt innan den släpps på marknaden. Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) kan endast agera mot ett kosttillskott efter att det har börjat säljas. I Sverige och övriga EU övervakar motsvarande myndigheter, som Livsmedelsverket, området, men granskningen sker även här i efterhand snarare än före lansering. Därför är det klokt att välja produkter från etablerade tillverkare och kontrollera att de är märkta korrekt.
Kortvarig användning av proteintillskott har inte visat några negativa biverkningar hos friska personer. De långsiktiga effekterna är dock fortfarande föremål för diskussion inom forskningsvärlden. Vissa studier pekar på att mycket högt proteinintag under lång tid kan belasta njurarna, särskilt hos personer med redan nedsatt njurfunktion. För friska individer tyder dock det mesta på att måttligt tillskott är ofarligt.
Samtidigt bör man komma ihåg att proteintillskott är just ett tillskott – inte en ersättning för en varierad kost. De flesta människor får i sig tillräckligt med protein genom mat som kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, baljväxter och nötter. Tillskott kan vara praktiskt när behovet är högt eller vardagen stressig, men helhetssynen på kosten är alltid viktigast.
Proteintillskott kan vara ett effektivt verktyg för att nå dina tränings- och hälsomål, men långtidsanvändning bör ske med eftertanke. Välj rätt proteintyp för dina behov, håll dig inom rekommenderade intagsnivåer och rådfråga gärna en dietist eller läkare om du planerar att använda tillskott under längre perioder, särskilt om du har någon underliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online