Steroler definieras som en grupp naturliga steroidalkoholer som härstammar från växter eller djur. De är viktiga beståndsdelar i växtceller och bidrar till regleringen av cellstruktur, tillväxt och utveckling. Kanske överraskande nog har växtsteroler en kemisk struktur som liknar kolesterol.
På 1950-talet visade en forskningsartikel av O.J. Pollak den positiva effekt som växtsteroler hade på kolesterolnivåerna hos människor. Växtsteroler liknar kolesterol i struktur men tas bara upp i begränsad omfattning av kroppen. När de väl når tarmen minskar de absorptionen av det farliga LDL-kolesterolet till blodbanan.
Efter denna forskning började växtsteroler användas som en del av behandlingen av förhöjt blodkolesterol – en praxis som fortsatte tills läkemedelsindustrin utvecklade läkemedel med större effektivitet och högre acceptans bland patienterna.
Eftersom steroler är en naturlig beståndsdel i grönsaker, nötter och andra livsmedel innehåller redan en typisk västerländsk kost uppskattningsvis 200–300 mg per dag. Enligt Storbritanniens rådgivande nämnd för nya livsmedel och processer (Advisory Committee on Novel Foods and Processes) krävs dock ett intag på 1–3 gram per dag för att sänka blodkolesterolet. Detta skulle kunna ge en minskning av LDL-kolesterolet med 5–15 procent.
År 2000 godkände den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA ett hälsopåstående för livsmedel som innehöll växtsteroler och som samtidigt var fattiga på mättat fett och kolesterol. Påståendet avsåg minskad risk för kranskärlssjukdom vid konsumtion av dessa produkter. I USA snappade livsmedelsindustrin snabbt upp den kommersiella potentialen hos växtsteroler genom lanseringen av bredbara fetter, mejerialternativ, yoghurtar och juicer med tillsatta steroler – produkter som idag finns allmänt tillgängliga.
Den brittiska rådgivande nämnden för nya livsmedel har uttryckt att livsmedel med tillsatta växtsteroler enbart är lämpliga för riskgrupper i befolkningen, det vill säga personer som fått råd av en läkare att justera sin kost för att sänka blodkolesterolet. Motiveringen är att steroler kan störa upptaget av karotenoider, vilka är nödvändiga för kroppens produktion av A-vitamin. Detta kan utgöra en hälsorisk för barn, gravida kvinnor och ammande mödrar.
Enligt marknadsanalysföretaget Nielsen (ACNielsen) uppgick det totala marknadsvärdet för livsmedel som innehåller steroler till cirka 50–55 miljoner dollar åren 2001–2003, och så mycket som 93 miljoner dollar år 2005. Men växtsteroler är långt ifrån den enda livsmedelsingrediens som får hävdas ha hälsofördelar. I USA får idag havre, fullkorn, sojaprotein och en rad naturliga tillsatser bära påståenden om god hjärthälsa. Just-foods rapport ”Global market review of functional foods” uppskattar att den globala marknaden för funktionella livsmedel förväntas nå ett värde på minst 90,5 miljarder amerikanska dollar år 2013.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online