Gelatin används av livsmedelstillverkare i hundratals produkter – långt mer än bara de klassiska gungande efterrätterna. Trots att gelatin består av cirka 90 procent protein är dess näringsmässiga påverkan faktiskt minimal. Även om det är helt säkert att äta passar gelatin bäst som ett tillfälle till njutning eller som ett tillsatsämne som förbättrar kvaliteten på vissa livsmedel.
Gelatin utvinns ur kollagenet som finns i djurs ben och hud och är nästan helt luktfritt och smaklöst. Det består av 84–90 procent protein, 1–2 procent mineraler och 8–15 procent vatten. Gelatin innehåller inget fett och har cirka 95 kalorier per uns (28 gram). Natriumhalten är minimal, och en uns gelatin täcker ungefär 2 procent av ditt dagliga behov av järn och kalcium.
Gelatindesserter, tillagade med 18 gram socker, innehåller omkring 80 kalorier per halvkopp. De sockarfria varianterna sötas oftast med det kalorifria sötningsmedlet aspartam.
Även om gelatin kanske är mest känt som den efterrätt som marknadsfördes av Bill Cosby, återfinns det i många andra livsmedel. Det ger kropp och fasthet åt marshmallows och gelégodis. I mejeriprodukter – särskilt glass och yoghurt – fungerar gelatin som stabilisator och texturförbättrare. Konserverat kött drar nytta av gelatinets formgivande egenskaper.
I drycker som öl, vin och äppeljuice hjälper gelatin till att avlägsna vissa föroreningar som uppstår vid jäsning. Gelatin ger dessutom kropp åt många fettsnåla livsmedel och förbättrar deras konsistens.
Enligt Gelatin Manufacturers Institute of America bedömer både USA:s jordbruksdepartement (USDA) och Världshälsoorganisationen (WHO) gelatin som ett helt säkert tillsatsämne. Att välja gelatin i stället för mer kaloririka efterrätter kan underlätta viktnedgång.
Gelatin kan även spela en roll vid lindring av ledvärk, vilket framkom i en studie från Ball State University år 1998. Under åtta veckor intog manliga och kvinnliga idrottare antingen gelatintillskott eller placebo. De deltagare som fick extra gelatin rapporterade mindre ledsmärta.
Trots att gelatin huvudsakligen består av protein är det ingen idealisk proteinkälla. När du vill få i dig protein är målet att tillgodose de aminosyror som kroppen inte själv kan producera. Gelatin innehåller stora mängder av aminosyrorna glycin och prolin, som kroppen redan bildar själv.
Gelatin innehåller dock även lysin och arginin, vilka kan bidra till muskelutveckling och ökad ämnesomsättning – men endast i kombination med andra fullvärdiga proteinkällor, exempelvis animaliskt protein eller soja.
Även om gelatin kan vara ett bra val som dietefterrätt innehåller det fortfarande en hel del socker. American Heart Association rekommenderar att kvinnor inte bör få i sig mer än 25 gram tillsatt socker per dag, och män högst 37,5 gram. En portion gelatin innehåller 18 gram socker – vilket snabbt tar dig mot dagens gräns.
Precis som med andra näringsfattiga livsmedel bör du konsumera gelatin med måtta och hellre prioritera färska frukter som ett näringsrikt och samtidigt mättande alternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online