1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Lemalm (Ulmus rubra): fakta, användning och dosering

Lemalm (Ulmus rubra) är ett träd som ursprungligen kommer från Nordamerika. Trädet kallas också älgalm, indianalm, grå alm eller röd alm. Kring lemalms hälso- och läkeegenskaper cirkulerar många påståenden, men de allra flesta har aldrig utvärderats eller godkänts av den etablerade medicinska världen. Det finns dock en bred samstämmighet bland både alternativmedicinska behandlare och konventionella läkare om att lemalm kan lindra magbesvär.

Vad innehåller lemalm?

Lemalmspreparat framställs av trädets innerbark, som innehåller flera verksamma ämnen. Den viktigaste beståndsdelen är slemtet (mucilage) – en lång kedja av sockermolekyler som blir sliskig och geléaktig när den blandas med vatten. Enligt boken 1001 Herbs for a Healthy Life är just detta ämne anledningen till att lemalm fungerar så bra som magbot. Innerbarken innehåller dessutom fytosteroler, fettsyrorna palmitin- och oljesyra, kolhydrater, tanniner, kalciumoxalat samt små mängder kolesterol.

Historia

Lemalm har använts som både livsmedel och läkemedel sedan urminnes tider av nordamerikanska ursprungsfolk. Enligt uppgift ska George Washington och hans armé ha ätit lemalm för att stilla hungern under den svåra vintern i Valley Forge. Genom historien har preparatet också använts mot hosta, inflammationer, feber, magbesvär och till och med cancer.

Användningsområden idag

Enligt Memorial Sloan-Kettering Cancer Center används lemalm idag främst som hjälp vid matsmältningsbesvär. Slemsubstansen som ger denna effekt består av polysackarider som inte är vattenlösliga. När de kommer i kontakt med fukt bildar de ett segflytande material som kan binda gifter i kroppen och samtidigt verkar laxerande.

Mer omdiskuterade användningsområden är bekämpning av tumörer – tack vare fettsyrornas påstådda effekt – samt behandling av bronkit, halsont, feber, inflammationer, diarré, magsår och hudinfektioner. Ingen av dessa användningsområden hade emellertid bekräftats genom humana studier per juli 2009.

Dosering

Lemalm tas vanligtvis i kapsel- eller tablettform. En normal dos är 360 mg per kapsel eller tablett, och två kapslar kan intas i samband med en måltid. Preparatet finns även som pulver som kan röras ut i vatten; använd då en till två teskedar per portion.

Biverkningar och försiktighetsåtgärder

Fram till juli 2009 hade inga kända negativa biverkningar eller läkemedelsinteraktioner rapporterats för lemalm. Memorial Sloan-Kettering Cancer Center påpekar dock att lemalm, även om det potentiellt kan lindra enklare hosta och magbesvär, inte bör ses som ett alternativ till medicinsk behandling av cancer eller andra allvarliga sjukdomar. Rådfråga alltid läkare innan du börjar använda växtbaserade preparat, särskilt om du tar andra läkemedel eller är gravid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online