Vanadylsulfat är en form av spårmineralet vanadin, ett näringsämne som bland annat spelar en roll i skelettets utveckling och tillväxt. Det som gör vanadylsulfat särskilt intressant är dess förmåga att efterlikna insulinets funktion i kroppen, vilket innebär att glukos bryts ned snabbare och omvandlas till energi.
På grund av denna egenskap har vanadylsulfat lanserats som huvudingrediens i flera kosttillskott, särskilt inom bodybuilding. Näringsämnet rekommenderas dock inte som behandling för någon specifik sjukdom utöver diabetes, där det kan bidra till att bryta ner glukos snabbare genom att förbättra insulinkänsligheten hos personer med typ 2-diabetes.
Vanadin finns naturligt i flera vanliga livsmedel och kryddor, exempelvis peppar, ägg, rädisor och vegetabiliska oljor. Trots att mineralet förekommer i många kostkällor absorberar kroppen endast cirka 5 procent av det dagliga vanadinintaget. Kosttillskott som innehåller vanadin kan öka insulinaktiviteten i kroppen, vilket i sin tur kan leda till hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker.
Tack vare sin insulinliknande funktion har vanadylsulfat undersökts både som förebyggande åtgärd och som behandlingsform vid diabetes. Flera djurstudier har genomförts för att testa hur ämnet kan stimulera glukosnedbrytningen som en möjlig väg att behandla sjukdomen.
I studier utförda vid Joslin Diabetes Center i Boston, Massachusetts, visade vanadylsulfat sig kunna sänka den totala kolesterolnivån hos patienter med typ 2-diabetes. Doserna som användes i studierna var dock extremt höga, vilket gör att forskarna fortfarande är osäkra på hur effektiv behandlingen faktiskt är mot sjukdomen.
Vanadin har länge tillsatts i kosttillskott riktade mot personer som bedriver intensiv styrketräning. Det finns dock inga kliniska belägg för att den ökade insulinaktiviteten som vanadin ger skulle vara fördelaktig för bodybuilders. Försök utförda av forskarna J.P. Fawcett, S.J. Farquhar och R.J. Walker på idrottare visade exempelvis ingen ökad prestandanivå eller annan nytta av vanadylsulfat.
Användning av vanadylsulfat kan ge biverkningar som magont, diarré, illamående, kräkningar och gasbesvär. Även anemi, låga nivåer av vita blodkroppar och förhöjt kolesterol har rapporterats. Personer med nedsatt immunförsvar bör helt undvika tillskottet.
Även om de kliniska studier som nämnts visat viss förbättring hos diabetiker finns det en reell risk att utveckla hypoglykemi vid användning av vanadylsulfat. Diabetiker som injicerar insulin löper särskilt stor risk och bör därför inte ta tillskottet. Höga doser av vanadylsulfat har dessutom kopplats till en ökad risk för skador på lever och njurar.
Vanadin kan interagera med receptbelagda läkemedel, framför allt blodförtunnande preparat. Kombinationen av vanadin och läkemedel som acetylsalicylsyra, heparin eller warfarin ökar kraftigt risken för kraftiga blödningar. Läkemedel som sänker blodsockernivåerna är dessutom kontraindicerade tillsammans med vanadintillskott, eftersom kombinationen kan orsaka farligt lågt blodsocker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online