
Glutamintillskott marknadsförs ofta som viktiga för en frisk kropp. Aminosyran spelar verkligen en central roll i återhämtningen efter fysiskt påfrestande situationer som skador, brännskador, operationer och sjukdomar. Friska människor har naturligt höga nivåer av glutamin i kroppen. Men innan du köper en burk tillskott är det klokt att förstå hur glutamin faktiskt påverkar muskulaturen och ämnesomsättningen.
Kroppen producerar själv glutamin. Det är en av de 20 aminosyror som utgör byggstenarna i proteiner – de ämnen som bygger upp kroppen och gör att den fungerar som den ska. Glutamin hjälper till att driva immunförsvaret, bibehåller skelettmuskulaturen och motverkar vävnadsnedbrytning. Det bidrar dessutom till att reglera blodsockernivåerna och upprätthålla elektrolytbalansen. Även hjärnan behöver glutamin för att fungera optimalt, liksom njurar, lever, bukspottkörtel och gallblåsa.
Glutamin klassificeras som en icke-essentiell aminosyra. Det betyder helt enkelt att eftersom kroppen själv tillverkar glutamin behöver man inte få i sig det från externa källor. Vid svår skada, sjukdom eller annan kraftig fysisk stress kan det dock vara nödvändigt att höja glutaminnivåerna genom kost eller tillskott. Proteinrik mat som rött kött, fisk, nötter och bönor är goda källor till glutamin. Tillskott finns både som oral medicinering och via intravenös infusion.
Många glutamintillskott säljs idag som tränings- och bodybuildinghjälpmedel. Anledningen är att kroppen behöver glutamin för att reparera muskelvävnad som skadas vid intensiv fysisk aktivitet. Dagliga glutamintillskott kan hjälpa idrottare, styrkelyftare och andra som tränar ofta genom att snabba på återhämtningen under träningsperioder.
Mag-tarmkanalen behöver också glutamin för att fungera korrekt. Aminosyran bidrar till näringsupptaget och hjälper till att hantera inflammation. Glutamin skyddar även slemhinnan i matsmältningskanalen. Låga glutaminnivåer gör tarmarna mer mottagliga för bakterier och gifter, vilket kan leda till inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. I dessa fall antas glutamin hjälpa cellerna i tarmen att läka.
Även om glutamins roll för ett friskt matsmältningssystem är väl etablerad, är forskningen fortfarande oense om hur glutamin bör användas som behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom.
Studier har visat att glutamintillskott kan hjälpa cancerpatienter att skyddas mot de toxiska effekterna av kemoterapiläkemedel, exempelvis metotrexat. Cancer orsakar ofta kraftig muskelavmagring, och här kan glutamin bidra till att återuppbygga muskelmassan. Kroppen omvandlar dessutom en del glutamin till glutation, en viktig antioxidant. Glutaminbehandling har även visats förbättra återhämtningen och minska infektioner hos patienter som genomgår benmärgstransplantation.
Den vetenskapliga forskningen har ännu inte fastställt exakt hur mycket glutamin som krävs för att optimera muskelutveckling eller behandla tarmsjukdomar, cancer och andra åkommor kopplade till låga nivåer av aminosyran. En välbalanserad kost med rätt mängd protein räcker normalt för att producera de glutaminnivåer som behövs för att upprätthålla god hälsa.
Konsultera alltid din läkare först om du har något av följande tillstånd:
Vissa läkemedel kan även interagera med glutamintillskott. Tar du andra mediciner bör du alltid söka medicinsk rådgivning innan du ökar ditt glutaminintag. Som med alla kosttillskott finns det en risk att uppleva biverkningar av extra glutamin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online