Järn är ett livsviktigt mineral som kroppen behöver för att bilda röda blodkroppar. Järntillskott förskrivs när kosten ensam inte räcker för att förebygga eller behandla järnbrist. Bristen kan bero på kronisk blodförlust, nedsatt upptag i tarmen eller ett otillräckligt näringsintag, och kan leda till symtom på blodbrist (anemi) som trötthet, svaghetskänsla och koncentrationssvårigheter. Rekommendationer för dagligt järnintag tas fram av Institute of Medicine vid National Academy of Sciences och ingår i de så kallade Dietary Reference Intakes. Behandling med järntillskott kan dock ge biverkningar som illamående, kräkningar, diarré och förstoppning.
Järnbrist är ett utbrett problem som kan få allvarliga hälsokonsekvenser om det inte behandlas. Världshälsoorganisationen (WHO) har uttalat att järnbrist är världens mest betydelsefulla näringsrubbning. Nästan en tredjedel av världens befolkning kan ha järnbristanemi, och så många som 8 av 10 personer kan lida av järnbrist i någon form. Idag är järntillskott den enda effektiva behandlingen mot järnbrist när kostkällorna inte räcker till, eller när sjukdomar ökar kroppens järnförlust eller försämrar upptaget.
Järn är nödvändigt för människans normala fysiologi och ingår som en integrerad del i en rad viktiga enzymer och proteiner i kroppen. Mineralet behövs för att transportera syre till cellerna samt för att reglera cellernas differentiering och tillväxt. Nästan två tredjedelar av kroppens järn finns i hemoglobinet, medan mindre mängder lagras i myoglobin och i enzymer som ansvarar för vissa biokemiska reaktioner. Järn som inte behövs lagras i proteiner för senare användning.
När kosten inte ger tillräckligt med järn, eller när sjukdomar försämrar kroppens upptag, minskar järndepåerna och symtom på järnbrist kan uppstå. Om depåerna inte fylls på igen kan kroppen inte fungera normalt. Järntillskott verkar genom att fylla på kroppens järnlager, vilket minskar symtomen på järnbrist och förbättrar den allmänna hälsan och välbefinnandet.
Järntillskott finns i två former: järn(II)-salter (ferrojärn) och järn(III) (ferrijärn). Ferrojärn säljs bland annat som ferrosulfat, ferroglukonat och ferrofumarat och tas upp lättare av kroppen än ferrijärn. Alla järntillskott innehåller en viss mängd elementärt järn – alltså den andel av järnet i preparatet som faktiskt kan tas upp av kroppen. Järnet tas bäst upp från naturliga kostkällor som rött kött, fjäderfä och fisk, men järntillskott är ett effektivt alternativ när kosten inte räcker till eller när upptaget är nedsatt.
Den största fördelen med järntillskott är behandlingen av järnbristanemi, ett tillstånd som oftast drabbar barn, kvinnor i fertil ålder och gravida. Personer med njursvikt kan också utveckla järnbrist, eftersom deras njurar inte kan bilda det hormon som är avgörande för produktionen av röda blodkroppar. Järnbrist kan ge symtom som trötthet, svaghetskänsla, svårigheter att hålla en normal kroppstemperatur, en inflammerad tunga och nedsatt kognitiv förmåga. Järntillskott kan minska dessa symtom och används också för att behandla eller förebygga den nedsatta immunfunktion som hänger samman med järnbrist, samt risken för försämrad kognitiv utveckling som är vanlig hos barn med järnbrist.
Ett för högt järnupptag kan ge upphov till flera allvarliga hälsoproblem, varav många är minst lika allvarliga som de tillstånd som själva järnbristen orsakar. En risk vid överskott av järn är järnöverbelastning, ett tillstånd som oftast beror på genetiska sjukdomar som hemokromatos. Vid järnöverbelastning lagras järnet i hjärtat, levern och andra organ, vilket kan leda till hjärtsvikt och levercirros. Tillståndet kan även orsakas av upprepade blodtransfusioner. Eftersom bara små mängder järn utsöndras från kroppen kan järnet ansamlas i organ och vävnader, och en järnförgiftning kan utvecklas snabbt. Järnförgiftning, som kan vara dödlig, är särskilt vanlig hos barn som råkat svälja en vuxens järntillskott. Det är ett akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online