När man först tänker på brödmögel och svampar är det svårt att se några likheter mellan de två organismerna – men faktiskt har dessa två svampar mycket gemensamt. De delar tre huvudsakliga egenskaper som gör att de kategoriseras i samma grupp av arter. Dessa egenskaper är avgörande för deras överlevnad och tillväxt.
Svampar finns över stora delar av världen och kräver mycket lite för att trivas och växa. Så länge de får tillgång till föda och näringsämnen kan en svamp överleva under långa perioder. Brödmögel är en typ av mögel som specifikt angriper bröd och förstör det. Eftersom bröd har en mycket kort hållbarhetstid uppträder mögel relativt snabbt. Alla typer av bröd kan drabbas av brödmögel, oavsett om det gäller surdegsbröd, formfranska eller söta bakverk.
Svampens och brödmögelns celler har samma cellväggsstruktur. Deras celler omges av en vägg som består av kitin – ett naturligt protein som är transparent till färgen. Kitin återfinns vanligtvis hos insekter, och cellerna hos både mögel och svamp är alltså uppbyggda av kitin i stället för cellulosa, som är huvudkomponenten i växtcellers väggar. Just på grund av kitinet räknas inte svampar som växter, och de kan därför inte heller genomföra fotosyntes. Istället får de sina näringsämnen från andra organismer eller organiskt material.
Både svampar och brödmögel tillhör riket Fungi, alltså svamparna. Brödmögel är en typ av svamp som växer på flercelliga organismer, exempelvis just bröd. Denna svamptyp har långa, grenliknande utskott i sin cellulära struktur och kan etablera sig på en organism mycket snabbt. Brödmögel betraktas som en mikroskopisk svamp, och när den väl etablerat sig på brödet frisätter den enzymer som bryter ner vätebindningarna i stärkelse. Eftersom bröd består av många sammanlänkade stärkelsemolekyler börjar själva brödet sönderfalla när möglet bryter ner stärkelsen.
En svamp är precis som namnet antyder en svamporganism, och den kan växa nästan var som helst där förhållandena är rätt. Det finns en enorm variation av olika svamparter – faktiskt är den latinska termen fungus ordet för just svamp. Både svampar och brödmögel kan växa på flercelliga organismer så länge de lyckas extrahera näringsämnen från sin källa. Brödmöglet tar exempelvis upp näring från brödet genom att bryta ner dess stärkelsemolekyler.
Både svampar och brödmögel fortplantar sig asexuellt. Vid asexuell fortplantning behöver organismen ingen partner av samma art för att reproducera sig – den klarar det helt på egen hand. Brödmögel och svampar, liksom de flesta svampar, reproducerar sig genom att bilda sporer som sedan sprider sig och utvecklas på egen hand. Dessa asexuella sporer har exakt samma genetiska material som ursprungsorganismen, vilket innebär att de kan multiplicera och bilda nya svampar eller nytt mögel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online