Varje person har över 3 000 smaklökar på tungan som kan registrera en mängd olika smaker. Utan smaklökar skulle maten inte vara lika njutbar som den är. Förmågan att upptäcka sött, surt och bittert gör att hjärnan kan slappna av och att matsmältningssystemet fungerar som det ska. Smaklökarna kan även varna kroppen när en ovanlig sjukdom håller på att utvecklas.
När du tar en första tugga av en sötsak eller annan mat som innehåller socker är smaklökarnas första reaktion att upptäcka sötmanivån. Forskare har länge känt till att det är receptorerna T1r2 och T1r3 i smaklökarna som hjälper kroppen att identifiera glukos, sackaros samt konstgjorda sötningsmedel som sackarin och aspartam. Dessa sensorer finns dessutom även i bukspottskörteln och tarmen.
Att upptäcka socker är det första steget i matsmältningen. Därifrån börjar magen producera de enzymer som behövs för att smälta den mängd socker som smaklökarna har registrerat.
En annan viktig funktion som styrs av smaklökarnas förmåga att upptäcka sockerarter är övervakningen av blodsocker- och insulinnivåer. Forskare misstänker att en specifik sensor, så kallad KATP-kanalen, ansvarar för denna funktion. En bättre förståelse för hur KATP-kanalen fungerar kan hjälpa forskarna att ta reda på hur överkonsumtion av sötsaker kan begränsas och hur aptiten kan regleras bättre.
Livsmedel som smaklökarna registrerar som söta men som saknar kalorier, exempelvis aspartam, kan dock skapa ett begär efter mer mat och leda till överätning. Detta kan i sin tur bidra till viktökning och fetma.
Om du äter för mycket socker kan smaklökarna försvagas eller helt dö, vilket kan ge upphov till olika typer av smakstörningar. Utan förmågan att känna matens smak blir det svårt att identifiera bortskämda livsmedel eller ingredienser som du kan vara allergisk mot.
Förlorat smaksinne kan dessutom leda till en rad andra allvarliga hälsoproblem, såsom hjärtsjukdomar, diabetes och stroke, eftersom människor då tenderar att konsumera stora mängder socker utan att vara medvetna om det.
Överdriven sockerkonsumtion är också en bidragande faktor bakom candidiasis, en jästsvampinfektion som kan växa okontrollerat och orsaka både fysiska och psykiska symtom. Andra vanliga orsaker till candidiasis är användning av antibiotika och kortisonbehandlingar, kost rik på raffinerade kolhydrater samt antibiotika och hormoner som finns i köttet från djuren vi äter. Ett högt sockerintag kan alltså aktivera och förvärra infektionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online