Sockerfria pulverdrycker är populära bland personer som vill gå ner i vikt eller helt enkelt minska sitt sockerintag av hälsoskäl, till exempel vid diabetes. Ett pulver som innehåller ett konstgjort sötningsmedel (som sukralos, aspartam eller sackarin) i kombination med artificiella aromer och färgämnen blandas med vatten och ger en söt, kalorifattig dryck. På marknaden finns idag fem av den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA godkända icke-näringsgivande (kalorifria) sötningsmedel: aspartam, sukralos, acesulfam-K, neotam och sackarin. Det är framför allt dessa konstgjorda sötningsmedel som anses kunna medföra hälsorisker, även om deras omfattning är omdiskuterad.
I början av 1990-talet oroade man sig för att höga intag av aspartam hos barn skulle bidra till adhd. Dessa farhågor motbevisades i stort sett av två studier som publicerades 1994 i New England Journal of Medicine och tidskriften Pediatrics, vilka inte fann någon effekt ens när barn fick tio gånger den genomsnittliga dagliga mängden. En brittisk studie från 2006 kopplade dock icke-näringsgivande sötningsmedel till onormal utveckling av nervceller när de kombinerades med färgämnen. Resultaten kom dock från försök på råttor, och effekten på människor är fortfarande okänd. Vad som däremot är säkert är att barn som växer upp med en kost rik på sockerfria pulverdrycker och andra sockerfria godsaker utvecklar en sötaptit tidigt i livet, vilket kan bidra till övervikt och fetma senare.
Forskning från American Cancer Society har visat att personer som regelbundet dricker drycker sötade med konstgjorda sötningsmedel ofta går upp i vikt i stället för att gå ner. Organisationens förklaring till detta fenomen är att icke-näringsgivande sötningsmedel gör matsmältningen långsammare, vilket kan ställa till det med kroppens energibalans.
En annan förklaring som American Cancer Society föreslagit till sina fynd om viktökning är att konstgjorda sötningsmedel ökar aptiten. Enligt en studie från Purdue University år 2008 signalerar söta livsmedel och drycker till hjärnan att ett högt kaloriintag är på väg. Konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller några kalorier, utlöser samma svar i hjärnan, vilket kan hålla aptiten uppe i flera timmar efter att drycken konsumerats. Detta kan i sin tur leda till att man äter mer än man annars skulle ha gjort.
Den mest kontroversiella debatten kring hälsoriskerna med konstgjorda sötningsmedel – och därmed sockerfria pulverdrycker – gäller cancerfrågan. Studier på 1970-talet visade en ökad förekomst av blåscancer hos laboratoriedjur som fick stora mängder sackarin, vilket ledde till att FDA krävde varningsetiketter på produkter som innehöll sötningsmedlet. Dessutom kopplades den ökande förekomsten av hjärntumörer hos människor mellan 1975 och 1990-talet till det allt vanligare användandet av aspartam. Studier utförda av FDA har dock ifrågasatt resultaten från just dessa undersökningar. Även om dessa sötningsmedel fortfarande är FDA-godkända finns det en kvarvarande oro för att deras fulla hälsoeffekter inte är helt kartlagda, särskilt när det gäller relativt nya ämnen som sukralos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online