En modifierad diet är en kost där näringsintaget eller typen av livsmedel avviker från en genomsnittlig kosthållning. Det finns många skäl till att en person väljer att ändra sin kost – vanliga orsaker är viktnedgång, hantering eller förebyggande av medicinska tillstånd, undvikande av allergiframkallande livsmedel samt övergång till vegetarisk kost.
En kost som syftar till viktminskning begränsar vanligtvis antalet kalorier en person får i sig per dag. Livsmedel med höga halter mättat fett minskas, medan konsumtionen av frukt, grönsaker och raffinerade kolhydrater uppmuntras. Obehandlade kolhydratkällor som ofta ingår i en bantningsdiet är fullkornsbröd, fullkornsris och fullkornsmüsli. Protein hämtas från fet fisk, magert kött, ägg och baljväxter.
Många använder modifierade dieter för att hantera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och diabetes. En patient med hjärtsjukdom begränsar sitt fettintag, särskilt fett från animaliska källor, och uppmuntras i stället att äta rikligt med fet fisk, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.
En persons med diabetes kost är typiskt sett låg i fett, socker och salt men rik på frukt, grönsaker, fibrer och stärkelserika kolhydrater. Även om vissa diabetiker köper särskilt märkta "diabetesprodukter" rekommenderar varken brittiska Food Standards Agency eller Diabetes UK dessa livsmedel.
Livsmedel som jordnötter, trädnötter, vete, mjölkprodukter samt fisk och skaldjur kan orsaka allergier. En person som är allergisk mot något av dessa livsmedel utesluter det helt från kosten för att undvika allergiska reaktioner – reaktioner som i bästa fall orsakar obehag och i värsta fall kan vara livshotande.
En allergiker ersätter ofta de livsmedel hen inte tål med alternativ eller söker näringsämnen från andra källor. Den som är allergisk mot mjölkprodukter kan exempelvis byta ut dem mot sojamjölk eller rismjölk. En person med vet intolerans kan använda alternativ som pilrot, korn, bovete, majsmjöl, hirs och råg. Den som är allergisk mot fisk eller skaldjur kan i stället få protein från kött, bönor och baljväxter.
Det finns flera undergrupper av vegetarisk kost. Lakt-ovo-vegetarisk kost består enbart av växtbaserade livsmedel, mejeriprodukter och ägg. Laktvegetarisk kost omfattar endast växtbaserade livsmedel och mejeriprodukter, medan vegansk kost uteslutande består av växtbaserade livsmedel.
En vegetarisk kost kan sakna näringsämnen som normalt finns i animaliska livsmedel, exempelvis protein, järn, vitamin B12, vitamin D, kalcium och zink. Dessa näringsämnen går dock att få från icke-animaliska källor som sojaprotein, bönor, baljväxter, spannmål, nötter, vissa grönsaker och berikade frukostflingor. Många vegetarianer och veganer tar även kosttillskott, såsom vitamin D och zink, för att säkerställa att de får i sig näringsämnen som kan vara svåra att erhålla från växtbaserad kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online