Hos vissa personer kan överkonsumtion av jästhaltiga livsmedel störa kroppens känsliga balans och leda till hälsoproblem. I matsmältningssystemet kan ett överskott av jäst göra att maten börjar jäsa istället för att smälta normalt. En kraftig jästillväxt kan dessutom ge upphov till en rad olika besvär, exempelvis eksem, muntrush, fotsvamp, irritabel tarm, uppblåsthet, urinvägs- och vaginala infektioner samt ökad känslighet för vissa livsmedel och kemikalier.
För många drabbade kan det vara effektivt att helt utesluta jästhaltiga livsmedel under en period, för att därefter gradvis återinföra dem i kosten i mindre mängder. Här följer konkreta råd för hur du går tillväga.
Gå igenom ingredienslistan på förpackade produkter innan du handlar. Undvik allt som innehåller jäst eller jästextrakt. Är listan mycket lång är det klokt att lämna varan kvar på hyllan – den innehåller då sannolikt svåruttolkade ämnen som dinatriumguanylat, som ofta framställs från jäst. Undvik även produkter med smakförstärkaren MSG (natriumglutamat) och maltos, eftersom jäst kan ha använts vid tillverkningen. MSG förekommer ofta i salta varor som konserverad soppa, frysta färdigrätter, chips och salladsdressingar. Många chokladkakor innehåller dessutom maltos, så jämför gärna etiketterna när du väljer choklad.
Jäst är en central ingrediens i många bakverk och finns i nästan all typ av bröd, bagels och pretzels samt i vissa munkar, bakelser, kakor och kex. Jäst kan även växa på övermoget frukt, så se till att äta dina färska råvaror i tid. Torkad frukt, som russin och katrinplommon, innehåller oftast spår av jäst. Den kan också finnas i syrade livsmedel som ost och förekommer naturligt på svampar som champinjoner. Vid tillverkning av fermenterade produkter – exempelvis surkål, inläggningar, vinäger och de flesta sojasåser – används ofta jäst. Öl, vin och cider innehåller likaså jäst; väljer du att dricka alkohol kan cocktails baserade på sprit som vodka vara ett bättre alternativ.
Cutting ned på socker, snabba kolhydrater och stärkelserika livsmedel som potatis och pasta kan göra stor skillnad. Även om dessa livsmedel inte själva innehåller jäst omvandlas de i kroppen till socker – och socker är precis vad den jäst som redan finns i tarmen lever på och förökar sig av.
Laga dina måltider hemma istället för att äta ute eller beställa takeaway. De flesta restauranger delar inte öppet med sig av vilka ingredienser som används i rätterna, vilket gör det svårt att uppskatta hur mycket jäst du faktiskt får i dig. Genom att själv styra över råvarorna vet du exakt vad tallriken innehåller.
När du återinför jästhaltiga livsmedel efter en elimineringsperiod, gör det gradvis och en produkt i taget så att du lättare kan identifiera eventuella besvär. Upplever du kvarstående symtom är det alltid klokt att kontakta läkare eller legitimerad dietist för individuell rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online