1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så här beräknar du glykemiskt index (GI) steg för steg

Glykemiskt index (GI) mäter hur snabbt kroppen tar upp och bryter ner olika livsmedel. Vitt socker eller glukos har ett GI-värde på 100 och fungerar som referenspunkt som alla andra livsmedel jämförs mot. Att veta var en viss mat placeras på GI-skalan är mycket värdefullt för att kunna reglera insulinutsöndringen, minimera blodsockersvängningar och säkerställa rätt näringstillförsel efter krävande fysisk aktivitet.

Det här behöver du

  • Automatisk blodanalysator
  • Förmåga att beräkna arean under en kurva

Instruktioner

Samla in data

  1. Rekrytera tio frivilliga som vill delta i studien. Boka fem olika testtillfällen med dessa personer. Informera deltagarna om att de måste utföra högintensiv träning dagen före sina testtillfällen samt fasta över natten. De ska även avstå från alkohol och nikotin under hela dagen före sitt besök.

  2. Ta blodprov från varje volontär vid varje tillfälle. Detta kan enkelt göras med ett fingerstick.

  3. Vid det första och tredje tillfället serveras 50 gram av testlivsmedlet till varje deltagare. Portionen bör ätas upp på högst tio minuter. Vid de övriga tre tillfällena serveras i stället 50 gram av ett referenslivsmedel, exempelvis vitt bröd. Alla måltider ska serveras tillsammans med 500 ml vatten.

  4. Ta fingersticksblodprov med 15 minuters mellanrum för varje deltagare tills en timme har passerat. Ta därefter ytterligare två prover vid 90 respektive 120 minuter, vilket ger totalt sju prover inklusive fasteprovet.

  5. Lägg alla prover i den automatiska blodanalysatorn enligt gällande standardprotokoll och registrera blodglukosvärdena.

Analysera data

  1. Beräkna medelvärdet för varje studiedeltagare baserat på alla fem sessioner. Rita ut blodsockernivåerna för hela tvåtimmarsperioden i ett diagram, där x-axeln representerar tiden och y-axeln representerar blodsockernivån.

  2. Enligt den metod som utvecklats av Dr. Thomas Wolever vid University of Toronto delar du in arean under den uppritade kurvan i en serie trianglar och rektanglar. Märk figurerna A, B, C och så vidare från vänster till höger. Ignorera den del av kurvan som faller under fasteblodsockervärdet. Se Wolevers publicerade artikel för en visuell tolkning av tekniken.

  3. Summera areorna för de enskilda trianglarna och rektanglarna med formeln: Area = [(A × t) / 2] + (A × t) + [((B − A) × t) / 2] + (B × t) + [((C − B) × t) / 2], och så vidare. A, B och C syftar på blodglukosvärdet efter måltiden minus fastevärdet för respektive triangel eller rektangel, medan t anger den förflutna tiden för området. Formeln summerar alltså skillnaderna mellan glukosvärdet efter måltid och fasteglukosvärdet.

  4. Kom ihåg att endast räkna med den avslutande arean som ligger ovanför fasteglukosnivån. Om hela arean ligger över fasteblodsockervärdet använder du helt enkelt formeln ovan. Om en del av arean ligger under fasteblodsockernivån subtraherar du den delen med följande formel: [(E²) × T)] / [2 × (E + F)], där E är den sista arean (triangel, rektangel osv.), T är det tidsintervall som omfattar den sista arean och F är blodglukosvärdet som ligger under fastemätningen. Se återigen Wolevers artikel för en visuell illustration av dessa begrepp.

  5. Ta arean under kurvan, så kallad AUC (Area Under Curve), som beräknats för testlivsmedlet och dividera den med den AUC som erhölls för referenslivsmedlet. Multiplicera sedan talet med 100 för att få fram GI-värdet för en individ.

  6. Beräkna slutligen medeltalet av GI-värdena för alla tio individer för att erhålla det officiella GI-värdet för det aktuella testlivsmedlet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online