Matningssonder kan föras genom näsan ner till magsäcken eller placeras direkt i magsäcken genom bukväggen. De används främst för att hjälpa patienter med näringstillförsel när de inte kan svälja på egen hand. Vid användning av sådana sonder gäller vissa kostrestriktioner som är viktiga att känna till.
Kommersiellt producerade näringspreparat, som är framställda för att ge ett komplett och näringsrikt måltidsersättande intag, kan ges via matningssond. Olika typer av sonder möjliggör en viss flexibilitet i kostvalet.
Mat som tillagas hemma måste mixas till en helt slät konsistens för att kunna passera genom sonden utan att den täpps till. Rött kött samt tunga siraper och tjocka såser bör undvikas. Vanligtvis hålls en mild kost för att ge patientens mag-tarmkanal tid att vila och inte bli överbelastad.
Restriktioner kopplade till patientens aktivitetsnivå kan även påverka den kosthjälp som ges. En aktiv och rörig patient kan behöva ett högre kaloriintag än en patient som är sängliggande eller har begränsad rörlighet.
Kostrestriktionerna kan omfatta allergier, kaloriintag, individuella näringsbehov och sockerintag. Kosten för patienter med diabetes måste anpassas noggrant vad gäller kolhydrater, och personer med kroniska sjukdomar som Crohns sjukdom ska matas utifrån sin individuella kosttolerans.
Patienter med gastropares (försenad magsäckstömning) bör undvika fettrik och fiberrik kost. Detta är särskilt viktigt att komma ihåg för anhöriga och vårdgivare som administrerar sondmatning i hemmet. Fett tolereras generellt bättre i form av glass och flytande näringspreparat.
Fibrer tolereras sämre och kan orsaka bukbesvär och obehag. Patienter bör också undvika andra livsmedel som förvärrar deras tillstånd. Näringspreparat bör alltid kontrolleras avseende fett- och fiberinnehåll innan de används till patienter med gastropares.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online