Vita blodkroppar, även kallade leukocyter, är avgörande för kroppens hälsa. Ett lågt antal vita blodkroppar gör kroppen särskilt sårbar för infektioner. Ett förhöjt leukocytvärde behöver dock inte nödvändigtvis tyda på något sjukdomstillstånd – det kan vara ett symtom på en underliggande infektion som tuberkulos eller hepatit, eller på ett allergiskt tillstånd. Det är viktigt att komma ihåg att ett högt blodkroppsvärde är kopplat till dessa tillstånd, men inte orsakar dem. Kanske är det därför forskningen om hur kosten kan påverka och sänka antalet vita blodkroppar hittills har varit begränsad.
Vita blodkroppar utgör en viktig del av kroppens immunsystem. I likhet med röda blodkroppar bildas de i benmärgen i kroppens stora ben och finns i hela blodomloppet samt i lymfsystemet. Det normala referensvärdet för vita blodkroppar är 4,3–10,8 × 10³ per kubikmillimeter (mm³) blod.
Ett leukocytvärde som ligger över eller under det normala intervallet kan vara en anledning till oro. Ett förhöjt värde kallas leukocytos, medan ett lågt värde – leukopeni – kan vara farligt eftersom det visar att immunförsvaret är nedsatt, vilket ökar risken för infektioner. Leukopeni förekommer vid en rad olika sjukdomar, allt från leukemi och influensa till Hodgkins lymfom.
Kost och näring kan påverka antalet vita blodkroppar. Personer med låga värden rekommenderas ofta att äta livsmedel som stärker immunsystemet. Exempel på sådana livsmedel är yoghurt med levande bakteriekulturer, frukt, vitlök, spenat och andra grönsaker samt zinkrik mat som shiitakesvampar. Man bör också vara försiktig med livsmedel som innebär infektionsrisk, exempelvis opastöriserad mjölk och ostar tillverkade av opastöriserad mjölk.
Även om forskningen kring kostens roll för att sänka leukocytvärdena är begränsad, ger tillståndet digestiv leukocytos vissa ledtrådar. Tillståndet beskrevs första gången 1930 av Dr Paul Kouchakoff, som upptäckte att antalet vita blodkroppar ökade direkt efter intag av tillagad mat. Denna ökning syntes inte hos försökspersoner som åt rå mat (eller mat som endast värmts upp under en viss temperatur), eller hos dem som kompletterade sin tillagade kost med rå mat. Det bör dock noteras att både Kouchakoffs metoder och resultat har ifrågasatts av senare forskare.
Baserat på dessa observationer skulle en diet bestående helt eller delvis av rå, otillagad mat kunna sänka antalet vita blodkroppar eller hjälpa till att hålla värdet inom det normala intervallet. Förespråkare för råkost rekommenderar vanligtvis att maten inte ska värmas över cirka 40 grader Celsius (104 grader Fahrenheit). Den påstådda fördelen är att detta bevarar kostens enzymer, som annars förstörs vid högre temperaturer. Forskningen om sambandet mellan råkost och leukocytvärden är dock knapp, och de påstådda hälsofördelarna med råkostskost fortsätter att debatteras inom näringsvetenskapen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online