Magtarmkanalen bryter ner maten till mindre molekyler som kan tas upp i blodet och användas av kroppen. Maten transporteras från ett organ till nästa genom en process som kallas peristaltik. Organens muskler drar ihop sig och pressar på så sätt den smälta födan vidare genom systemet.
Den mänskliga magtarmkanalen är cirka nio meter lång, vilket motsvarar ungefär fem gånger längden på en vuxen människas kropp. Tunntarmen är det längsta organet i matsmältningssystemet och mäter mellan sex och åtta meter.
Den största delen av näringsämnena smälts i tunntarmen. Kolhydrater som stärkelse och socker bryts först ner till enkla sockerarter av enzymer i saliven samt av enzymer i bukspottkörtelns sekret, innan de tas upp i tunntarmens vägg.
De enda två fasta organen som deltar i matsmältningen är levern och bukspottkörteln. Dessa organ producerar matsmältningsvätskor som leds ut i tunntarmen genom särskilda gångar.
Tjocktarmen har en annan viktig uppgift: den tar upp vatten och elektrolyter från den återstående födan. Det är också i tjocktarmen som avföringen lagras och formas innan den lämnar kroppen.
Proteiner börjar brytas ner av enzymer i magsäckens sekret och fortsätter sedan att spjälkas av matsmältningsvätskorna i tunntarmen. Proteiner kräver betydligt mer energi att smälta än både kolhydrater och fett.
Fettnedbrytningen startar i tunntarmen, där gallsyror som bildas i levern delar upp stora fettmolekyler i mindre bitar som lättare kan tas upp av kroppen.
Magtarmkanalens arbete styrs till stor del av hormoner som gastrin, sekretin och kolecystokinin.
Gastrin får magsäcken att producera syra som hjälper till att smälta maten och stödjer samtidigt normal celltillväxt i mag-tarmkanalen. Sekretin stimulerar bukspottkörteln att bilda bikarbonater som neutraliserar den sura magsaft när den når tunntarmen. Kolecystokinin främjar normal celltillväxt i bukspottkörteln och stimulerar produktionen av bukspott, som behövs för att spjälka fett och proteiner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online