1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Läskens effekter på barn – vad du behöver veta

National Soft Drink Association uppskattar att den genomsnittlige amerikanen dricker hela 600 portioner läsk à 3,5 deciliter varje år. Enligt U.S. Department of Agriculture (USDA) dricker cirka 56 procent av alla barn läsk dagligen redan vid åtta års ålder. Barn utgör därmed en av de största konsumentgrupperna för läsk- och läskedrycksföretag.

Läskens framträdande roll i barns kosthar konsekvenser för både det psykiska och fysiska välbefinnandet. En kost rik på läsk bidrar till den ökande förekomsten av fetma bland barn, och många skolor och kommuner har därför infört riktlinjer för att begränsa elevernas läskonsumtion under skoltid.

Historia

Den första dokumenterade kolsyrade drycken dök upp runt år 1265 i England. Drycken tillverkades av maskros och kardborre som jästes och därmed naturligt blev kolsyrad. Läskedrycker gjorda på citron, honung och andra örter såldes i USA redan under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.

Sodavatten introducerades 1806, och när den automatiska flaskmaskinen för glas kom 1899 ökade takten i vilken läskedrycker utvecklades och såldes kraftigt. Coca-Cola producerades ursprungligen som en medicinsk dryck men populariserades under 1930-talet som en vanlig vardagsdryck. Tidig reklam från den tiden uppmanade till och med mödrar att ge sina barn läsk ur flaska.

Expertinsikter

Enligt USDA dricker 33 procent av alla tonårspojkar en liter eller mer kolsyrade drycker per dag. Hela elva procent av en genomsnittlig tonårings dagliga kaloriintag kommer från kolsyrade drycker.

Den genomsnittliga serveringsstorleken för läsk har dessutom ökat dramatiskt – från cirka 1,8 deciliter 1960 till nästan 6 deciliter 1999. De flesta läskedrycker innehåller mellan 30 och 40 milligram koffein, vilket är en normal dos för en vuxen men en betydande dos för ett barn, särskilt med tanke på de stora mängder som barn idag konsumerar.

Hälsoeffekter

Tonåringar som dricker mycket läsk dricker ofta mindre av andra drycker som mjölk eller vatten. Detta leder till kalciumbrist som i sin tur kan orsaka permanent förlust av bentäthet.

Undersökningen National Health and Nutrition Examination Survey uppskattade att 13 procent av barnen i åldern 6–11 år och 14 procent av ungdomarna i åldern 12–19 år är överviktiga enligt sitt BMI. Forskare anser att den ökade läskkonsumtionen är en av de viktigaste bidragande faktorerna till den stigande andelen barnfetma.

Läskedrycker kan även bidra till hyperaktivitet på grund av de stora mängderna koffein. Dessutom fräter sockret på tandemaljen och ökar risken för karies och tandröta.

Långsiktig betydelse

Utöver de omedelbara hälsoeffekterna kan regelbunden läskonsumtion under barndomen skapa ohälsosamma matvanor som följer med in i vuxenlivet. USDA:s studier visar att barn som dricker läsk tenderar att öka sin konsumtion som vuxna.

Förlust av bentäthet orsakad av kalciumbrist under tonåren kan också leda till benskörhet (osteoporos) senare i livet. Fetma har dessutom kopplats till flera allvarliga hälsorisker, bland annat hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.

Förebyggande åtgärder

USDA har infört bestämmelser som kräver att skolor tillhandahåller och säljer livsmedel som uppfyller miniminormer för näring. Många lokala och regionala skoldistrikt har dessutom antagit regler och lagstiftning som begränsar försäljningen av läsk i skolans automater.

Exempel på sådana åtgärder är att begränsa elevernas tillgång till automater till tiden efter skoldagens slut, ta bort läskautomater från matsalar eller endast tillåta tillgång till automater under 30 minuter före eller efter lunch. Genom dessa insatser hoppas man kunna minska barns och ungdomars läskonsumtion och främja hälsosammare dryckesvanor.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online