Somatiska celler: definition, typer och funktion

Alla organismer består av celler, från de minsta encelliga organismerna till de största däggdjuren och träden. Enligt Merriam-Websters ordbok är en somatisk cell "en av kroppens celler som utgör individens vävnader, organ och kroppsdelar, med undantag för könscellerna". Med andra ord är de livets byggstenar.

Vad är en somatisk cell?

Varje cell i kroppen utöver gameterna (könscellerna) kallas en somatisk cell. De benämns även vegetativa celler eller kroppsceller. Varje somatisk cell har en dubbel uppsättning kromosomer (DNA), medan varje gametcell bara har en enkel uppsättning. Somatiska celler i en organism är lika i sin genetiska sammansättning, men de skiljer sig åt beroende på var i kroppen de befinner sig.

Denna specialisering sker genom en process som kallas differentiering. I början är alla somatiska celler identiska i alla avseenden. När de utsätts för kroppens kemiska signaler och stimuli specialiserar de sig. Muskelceller är exempelvis helt fysiologiskt olika blodceller. Differentieringen går ännu djupare: bland blodcellerna finns flera undergrupper, där vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar är de främsta.

Zygoten – den första somatiska cellen

I samband med befruktningen smälter spermiern (den manliga gameten) samman med äggcellen (den kvinnliga gameten) och bildar en somatisk cell som kallas zygot. Detta är den första somatiska cellen i en organisms liv. Genom mitos delar den sig i allt fler somatiska celler, som därefter differentierar sig.

Vid mitotisk celldelning delas en modercell i två dotterceller som är exakta kopior av modercellen. På detta sätt växer en zygot till ett foster, sedan till ett spädbarn och slutligen, med åldern, till en vuxen individ.

De grundläggande typerna av somatiska celler

Somatiska celler delas in i tre huvudkategorier:

• Kroppsceller: alla de celler som finns i stor mängd i kroppen.
• Odifferentierade stamceller: speciella celler ur vilka vilken annan celltyp som helst kan bildas när de utsätts för den lokala cellmiljön.
• Gametocyter: celler som delar sig för att bilda gameter.

Stamcellernas betydelse

Odifferentierade stamceller har den unika förmågan att omvandlas till vilken annan kroppscelltyp som helst. Stamcellernas betydelse inom modern medicin är därför enorm. Tänk dig att man konstgjort skulle kunna styra stamcellernas egenskaper i ett laboratorium – då skulle man kunna skapa nya blodceller och ersätta förlorat blod efter en olycka. På sikt kan metoden potentiellt bota cancer och många andra sjukdomar som idag betraktas som obotliga.

Gametocyternas betydelse

Gametocyter utgör en särskild grupp somatiska celler som är föregångare till könscellerna, alltså de reproduktiva cellerna. De är de enda celler i kroppen som genomgår meios. Vid meios delas de 23 kromosomparen upp så att varje ny cell får 23 enkla kromosomer och blir en könscell – antingen en spermie eller en äggcell.

Antalet gametocyter som kan bilda äggceller är fast bestämt redan från början och minskar med stigande ålder tills de tar slut. Det är då en kvinna förlorar sin fertilitet – det vill säga går in i menopaus. Denna process gäller däremot inte spermiernas föregångare, eftersom deras antal förblir högt under hela en mans liv.