Kortisol – ofta kallat "stresshormonet" – produceras i binjurarna och spelar en central roll i regleringen av blodtryck och immunförsvar. I sin normala funktion hjälper hormonet kroppen att omvandla proteiner till användbar energi samt att motverka inflammation. Livsmedel med högt innehåll av koffein, socker och fett kan dock bidra till förhöjda kortisolnivåer, vilket i sin tur kan utlösa negativa hälsoeffekter som viktökning, magsår, minnesproblem och ett försvagat immunförsvar.
Koffein är ett stimulerande ämne som höjer blodtrycket när det intas. Studier har visat att stora mängder – tre koppar kaffe eller mer per dag – kan höja kortisolnivåerna och orsaka huvudvärk, hjärtklappning och nervositet, eller i värsta fall leda till allvarligare konsekvenser som stroke och hjärtsjukdom.
Koffein finns dock inte bara i kaffe, utan även i te, läsk, choklad och många andra produkter. Intas stora mängder under längre tid kan det leda till att kroppen överproducerar kortisol. Detta sänker produktionen av de enzymer som behövs för att smälta mat och minskar samtidigt kroppens upptag av mineraler och andra näringsämnen. Denna kombination kan i förlängningen bidra till benskörhet (osteoporos).
För att sänka kortisolnivåerna rekommenderar Marcelle Pick, legitimerad sjuksköterska med specialistkompetens inom obstetrik och gynekologi, att begränsa kaffekonsumtionen till högst två koppar per dag eller att välja alternativ med lägre koffeinhalt, som svart eller grönt te. Center for Science in the Public Interest publicerar dessutom en utförlig lista över koffeinhaltiga produkter och deras innehåll på cspinet.org.
Livsmedel med högt glykemiskt index, exempelvis vitt bröd, potatis, kakor och andra kolhydratrika produkter, kan höja kortisolnivåerna. Enligt Dr. Nancy Mullan är dessa produkter ofta kraftigt bearbetade och snabbt smältbara, vilket gör att kortisol frisätts snabbt i kroppen och att insulinproduktionen ökar kraftigt. Även stora mängder alkohol kan bidra till förhöjda kortisolnivåer.
Håll kortisolnivåerna i schack genom att istället välja fiberrika, komplexa kolhydrater som bönor, fullkornsflingor, fullkornsbröd och havregryn.
Fettrik mat kan också trigga en ökad kortisolproduktion. Mättat fett och transfetter finns i de flesta bearbetade snacks och friterade livsmedel. Stora mängder animaliska produkter som rött kött, ost och fet mjölkprodukter kan bidra väsentligt till obalans i kortisolnivåerna, vilket inte bara försvagar immunförsvaret utan också kan orsaka viktökning och ansamling av bukfett – något som har kopplats till hjärtsjukdom.
Välj istället hälsosamma enkelomättade fetter från avokado, mandlar och olivolja. Studier visar även att omega-3-fetter från fisk och linfröolja bidrar till friska och balanserade kortisolnivåer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online