Yoghurt har i århundraden varit en självklar del av den indiska, franska och medelhavsinspirerade kosten och betraktas allmänt som ett hälsosamt livsmedel. Tillverkare framställer yoghurt genom att tillsätta levande och aktiva kulturer till mjölk – ofta kallade probiotika eller "godartade" bakterier.
Probiotika fungerar på samma sätt som de nyttiga mikroorganismer som naturligt finns i människans matsmältningssystem. De finns både som kosttillskott och i livsmedel, där yoghurt är en av de vanligaste källorna.
De två viktigaste bakteriekulturerna i yoghurt är Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, enligt National Yogurt Association. Utöver dessa kan yoghurt även innehålla andra nyttiga kulturer, exempelvis Bifidobacterium (bifidus) och Lactobacillus acidophilus.
National Institutes of Health (NIH) rekommenderar naturell, fettfri yoghurt som det mest näringsrika alternativet. Denna typ av yoghurt innehåller endast mjölk och levande kulturer och ger betydligt mer protein samt mindre natrium än många andra varianter.
Enligt National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) kan probiotika vara effektiva för att behandla och förebygga flera tillstånd, bland annat diarré, vissa infektioner, irritabel tarm (IBS) och atopiskt eksem.
Olika stammar och arter av bakteriekulturer kan ha olika effekter på kroppen, enligt NCCAM. Det är också viktigt att komma ihåg att upphettning dödar bakterierna. NIH påpekar därför att produkter som yoghurtglaserade pretzels och russin sällan innehåller levande och aktiva kulturer.
Tips: För att få ut maximal nytta av probiotikan – kontrollera etiketten så att produkten anger "levande och aktiva kulturer", och välj gärna naturell yoghurt utan tillsatt socker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online