1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Användning av aspartam – så fungerar det populära sötningsmedlet

Aspartam är ett av världens mest använda konstgjorda sötningsmedel och finns i en mängd olika dietprodukter, sockerfria och kalorireducerade livsmedel samt drycker. Enligt Aspartame Information Center ingår aspartam i mer än 6 000 livsmedel och drycker som säljs världen över. Det används även som bordssötningsmedel under flera varumärken, bland annat Equal och NutraSweet.

Aspartam är ett kalorisnålt sockersubstitut som inte innehåller några kolhydrater alls och som är cirka 200 gånger sötare än vanligt socker. Det gör att endast små mängder behövs för att uppnå samma sötma, vilket ger en minimal kalorieffekt.

Historik

Aspartam upptäcktes av kemisten James Schlatter år 1965. År 1981 godkände den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) aspartam för användning i kalorisnåla bordssötningsmedel. Godkännande för kolsyrade drycker samt andra livsmedel och drycker kom några år senare.

Sötningsmedlet har genom åren undersökts i många vetenskapliga studier på både laboratoriedjur och människor för att kartlägga eventuella långtidseffekter av konsumtion. Vissa oberoende forskare har hävdat att aspartam kan utlösa biverkningar som migrän, minnesförlust, hjärntumörer, lupus och lymfom.

En omfattande granskning av fler än 500 studier har dock visat att aspartam är säkert för barn, vuxna och gravida kvinnor. Enligt MedicalNewsToday.com finns det inga belägg för att detta icke-näringsgivande sötningsmedel orsakar cancer, neurologiska skador eller andra hälsoproblem hos människor.

Produkter som innehåller aspartam

Aspartam återfinns ofta i läskedrycker, tuggummi, gelatin, pajfyllningar, puddingar, yoghurt, choklad, glass, kakao-pulver, fruktdrycker, viktminskningsdrycker, näringsbarsar, sylt, marmelad, proteindrycker, lönnsirap, andningsfräschar, smaksatt vatten och flingor. Sötningsmedlet kan även förekomma i vissa läkemedel, exempelvis laxermedel, hostdroppar och vitamintillskott.

I USA krävs det att aspartam anges som ingrediens på etiketterna till produkter som innehåller ämnet. I vissa fall kan aspartam även anges under beteckningen fenylalanin, vilket är särskilt viktigt för personer med den sällsynta ämnesbytesstörningen fenylketonuri (PKU).

Användning vid matlagning och bakning

Aspartam kan användas i en mängd olika recept vid matlagning och bakning. Det rekommenderas dock inte i recept som kräver långvarig ugnsvärme eller upphettning, eftersom sötman ofta går förlorad vid höga temperaturer. Aspartam fungerar bäst i recept som inte behöver upphettas, eller i recept som specifikt anger bordssötningsmedel som ingrediens.

Fördelar för kosthållningen

Fler än 100 miljoner amerikaner använder aspartam som en del av sin viktkontroll. Enligt en studie från 1997 publicerad i American Journal of Clinical Nutrition gick personer som konsumerade livsmedel och drycker sötade med aspartam ner mer i vikt totalt sett än de som valde produkter sötade med socker. Aspartam kan alltså minska kaloriinnehållet i mat och dryck samtidigt som sötman bevaras.

Aspartam används också av diabetiker som en del av en kolhydratfattig kost. Sötningsmedlet bidrar inte med kalorier och höjer inte blodsockernivåerna. American Diabetes Association anser att aspartam är ett "säkert och nyttigt sötningsmedel för personer med diabetes".

Ytterligare fördelar

Enligt forskning som stöds av American Dental Association bidrar aspartam inte till bildandet av plack eller till tandröta, till skillnad från socker.

Aspartam kan dessutom förstärka och förlänga smaken i många produkter. I drycker kan det intensifiera fruktiga smaker som körsbär, jordgubb och apelsin, vilket gör det till ett populärt val inom livsmedelsindustrin.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online