Koffeinets psykologiska effekter – så påverkas din hjärna

Koffein är en bitter organisk alkaloid som förekommer naturligt i flera växter. Ämnet har en rad psykologiska effekter, vilket delvis beror på att koffein efterliknar både andra droger och kroppsegna signalämnen och hormoner. Här förklarar vi hur koffein egentligen påverkar hjärnan, sömnen och humöret – samt vad som händer när du försöker sluta.

Var kommer koffein ifrån?

Koffein finns naturligt i kaffebönor, kakao och te. Det tillsätts dessutom i coladrycker, energidrycker och en del läkemedel, exempelvis smärtstillande tabletter. Det betyder att många får i sig koffein dagligen utan att alltid vara medvetna om det.

Koffein efterliknar droger

Koffein är en alkaloid, precis som morfin och kodein. Det påverkar hjärnan via samma typ av mekanismer som starkare droger som kokain och heroin – dock i betydligt mildare grad. Koffein tränger undan adenosin, ett ämne som ingår i RNA och framför allt fungerar som en signalsubstans i hjärnan.

Koffein och sömn hör inte ihop

När adenosin binder till sina receptorer i hjärnan uppstår sömnighet och kroppen förbereds för vila. Koffein binder också till dessa receptorer – men blockerar i stället den lugnande effekten. Dricker du koffeinhaltiga drycker regelbundet hålls receptorerna ständigt upptagna av koffein, och kroppen berövas den återhämtning den behöver.

Mår jag bra eller känner jag mig rastlös?

Koffein höjer nivåerna av dopamin, en signalsubstans i hjärnan som också fungerar som ett mellanled vid bildningen av adrenalin. Adrenalin är hormonet som styr kamp- eller flyktreaktionen – impulsen att antingen konfrontera eller fly från något du uppfattar som hotfullt.

Stora mängder kaffe kan därför ge en känsla av eufori och ökad energi. Men eftersom koffein samtidigt ökar hjärtfrekvensen kan en överdos utlösa symtom som liknar ett ångestanfall, till exempel hjärtklappning, oro och darrighet.

Abstinens och symtom

Att sluta dricka kaffe är svårt, eftersom abstinensbesvären kan sätta in redan cirka 21 timmar efter en enda kopp. Flera koppar i följd förstärker dessutom behovet av mer kaffe. För mycket koffein utan tid för återhämtning placerar kroppen i ett slags adrenalinöverskott. När den hormonella toppen sjunker uppstår en krasch, ungefär som känslan efter en åktur i bergodalbanan.

Abstinenssymtom från koffein, liksom från nedgången efter adrenalintoppen, kan omfatta sömnighet, huvudvärk, apati inför arbetet, tröghet, nervositet, rinnande näsa, gäspningar, nedstämdhet och kräkningar.

Så slutar du med koffein – och så lever du med det

Ett gradvis avvänjande är att föredra. Att sluta tvärt ökar risken för kraftiga abstinensbesvär. Minska istället antalet koppar stegvis eller blanda i allt mer avkoffeinerat kaffe under några veckors tid.

Håll samtidigt koll på hur mycket koffein du får i dig totalt, även från läsk, energidrycker och mediciner. Även om koffein har vissa fördelar, som ökad vakenhet och koncentration, bör det alltid användas med måtta. Kom ihåg att ge kroppen tid att vila och återhämta sig.