I många år har kolhydrater fått ett dåligt rykte, vilket har styrt bantare mot proteinrika dieter. När man först ökar proteinintaget och äter få eller inga kolhydrater går vågen ofta ner snabbt – men det som försvinner är i regel vätska, inte fett. Det är viktigt att förstå att ett alltför högt proteinintag inte är hälsosamt och kan leda till medicinska problem. Bakom allt hypet kring proteinrika dieter finns flera varningssignaler värda att känna till.
Proteiner är långa kedjor av sammanlänkade aminosyror, uppbyggda av atomer som kväve, kol, syre, svavel och väte. Under matsmältningen bryts de ned i magen av enzymer (proteaser) till mindre polypeptider som i sin tur frigör aminosyror. Dessa aminosyror är essentiella för kroppen, eftersom den inte kan tillverka dem själv.
Proteiner hjälper till med matsmältningen och muskelrörelser. Genom ligament, hår och fingernaglar ger de kroppen struktur. De spelar även en roll för synen, eftersom ögats lins består av rent kristallint protein. En annan viktig uppgift är att transportera syre till kroppens celler genom bildandet av hemoglobin. Dessutom skyddar proteiner kroppen mot infektioner och sjukdomar genom att bilda antikroppar.
För mycket protein i kombination med för få kolhydrater kan göra att ketoner samlas i blodet – ett tillstånd som kallas ketos. Anhängare av proteinrika dieter, som Atkinsdieten, hävdar ofta att konstant ketos främjar viktnedgång eftersom det tvingar kroppen att bränna fett för energi. Ketos är dock farligt eftersom det belastar njurarna och kan orsaka uttorkning. Utöver njurproblem kan biverkningarna omfatta huvudvärk, yrsel, förvirring, trötthet och illamående.
Ett överskott av protein ökar dessutom risken för benskörhet (osteoporos) på grund av ett begränsat kalciumintag. Det leder också till ett surtare blod, eftersom syror som bryts ned och tas upp i blodet stör kroppens pH-balans.
En obalans mellan stora mängder protein och för få kolhydrater innebär vanligtvis ett lägre fiberintag, vilket kan ge förstoppning. På sikt kan detta leda till hemorrojder, polyper och till och med tjocktarmscancer. Andra kopplade tillstånd är hjärtsjukdom, diabetes och fetma.
Högt blodtryck (hypertoni) kan likaså bero på för mycket protein. Idrottare som äter överdrivna mängder protein presterar ofta sämre, eftersom kroppens glykogenförråd töms när energiförbrukningen ökar. Protein från fet animalisk mat bidrar dessutom med mycket fett – alltså extra kalorier och risk för viktökning. Mättat fett, transfetter och kolesterol i maten höjer det onda LDL-kolesterolet samt den totala kolesterolnivån, vilket i sin tur ökar risken för hjärtsjukdom.
Ditt dagliga proteinbehov varierar beroende på ålder, vikt, livsstil och kost. En frisk vuxen bör äta cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt. Gravida kvinnor behöver ytterligare 10 gram utöver rekommendationen. Ammande mödrar bör få 15 gram extra under de första sex månaderna av amningen, därefter räcker 12 gram extra. Män med ett mycket ansträngande träningsprogram har ett högre behov och kan behöva betydligt mer än rekommendationen för stillasittande.
Protein finns inte bara i kött utan även i livsmedel som ägg, bönor, nötter och tång. Mejeriprodukter som ost och mjölk innehåller också protein. Variera ditt intag istället för att enbart äta kött – välj gärna fet fisk rik på omega-3, som lax och forell. Servera linser eller torra bönor som huvudrätt och strö nötter över sallader och grytor.
Försök dessutom att minska portionerna, välj magert kött och skär bort synligt fett innan tillagning.
Många idrottare tror att de måste ta proteintillskott eftersom muskler byggs av protein. Tillskott är dock sällan nödvändiga, även om behovet av protein är något förhöjt hos fysiskt aktiva personer. En varierad kost räcker oftast långt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online