
Alla kolhydrater är inte likvärdiga. Personer med diabetes uppmanas att hålla koll på sitt kolhydratintag för att kunna reglera blodsockret. Det finns tre typer av kolhydrater: stärkelse, socker och fibrer. På näringsdeklarationer ingår alla tre under begreppet "kolhydrater totalt".
Kolhydrater är kroppens viktigaste energikälla och driver alla kroppsfunktioner. De bryts ner till bränsle som används av muskler och celler.
Enligt en forskarrapport från Boston från 1996 hade personer som ökade sitt fiberintag från 12 gram per dag till 28 gram per dag hela 41 procent färre hjärtinfarkter. Den amerikanska dietistföreningen (American Dietetic Association) rekommenderar ett dagligt fiberintag på 25–35 gram och råder samtidigt till att begränsa intaget av socker.
Stärkelse kallas också för komplexa kolhydrater. Bland grönsakerna finns ärter, majs, bönor och potatis i denna kategori, liksom torkade bönor, linser och svartögda ärtor. Spannmål som havre, korn och ris räknas dit, och av dessa tillverkas bland annat pasta, bröd och kex.
Berikat mjöl är i själva verket raffinerad spannmål och saknar därmed det näringsvärde som fullkorn har. Livsmedel i sitt naturliga skick – exempelvis naturligt ris jämfört med raffinerat vitt ris – innehåller mer vitaminer, mineraler och fibrer.
Socker hör också till kolhydraterna och benämns ofta som enkla eller snabbverkande kolhydrater. Det finns två typer av socker. Det ena är naturligt socker, som finns i frukt och mjölkprodukter. Det andra är bearbetat socker, som majssirap och farinsocker, vilket tillsätts i kakor, kex och många bakverk. Det bästa sättet att hålla sockerintaget lågt är att läsa alla livsmedelsdeklarationer noggrant.
Fibrer kommer uteslutande från växtlivsmedel. Ägg, mjölk, fågel, fisk och mejeriprodukter innehåller inga fibrer alls. Välj alltid produkter märkta med "fullkorn" för att få högst möjliga fiberinnehåll. Livsmedel med mycket kostfiber rymmer dessutom många vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Dessa antioxidanter kan skydda mot flera åldersrelaterade kroniska sjukdomar, såsom makuladegeneration (gula fläcken), grå starr, vissa cancerformer och till och med åldrande hud.
Den största fördelen med oulösliga fibrer är att de håller maten i rörelse genom tjocktarmen, vilket minskar den tid som skadliga ämnen stannar i matsmältningskanalen. Livsmedel med oulösliga fibrer är bland annat gröna bönor, mörka bladgrönsaker, vitkål, fruktskal, fullkornsprodukter, majskli, frön och nötter.
Lösliga fibrer gör att maten passerar långsammare från magsäcken, vilket ger en jämn absorption av kolhydrater. De binder även kolesterol så att det kan elimineras ur kroppen. Exempel på livsmedel med lösliga fibrer är havre, havrekli, korn, linfrö, äpplen, apelsiner, jordgubbar, bananer och baljväxter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online