Njursten är kristalliknande ämnen som bildas av salter och mineraler som kroppen inte lyckats utsöndra genom svett eller urin. Det finns flera olika typer av njursten, exempelvis sådana som består av kalcium, oxalat eller urinsyra, och varje typ har sina egna effekter på kroppen.
Normalt kan ett ökat vattenintag bidra till att förhindra att njursten bildas, men vissa fall kräver medicinsk behandling, vilket kan innefatta terapeutisk kost och i svårare fall kirurgi.
Njursten, även kallade konkrement eller calculi, bildas i urinvägarnas avloppskanaler eller i njurarna till följd av överdriven mineralutsöndring, infektioner eller njursjukdomar.
Vanligtvis bildas njursten utan återfall. I extrema fall kan dock stenarna växa sig allt större tills de fyller hela den avloppskanal som är kopplad till urinvägarna.
De vanligaste typerna av njursten består av en kombination av överskottsmineraler som kalcium, fosfor, oxalat och magnesium. Kalciumstenar kan till exempel bildas när man intar stora mängder kalciumtillskott samtidigt som man inte dricker tillräckligt med vatten.
En annan typ av njursten uppstår när urinsyran finns i överskott i kroppen. En mindre vanlig variant är ärftlig och kännetecknas av onormalt höga nivåer av ämnena cystin eller xantin. Dessa benämns därför cystinstenar respektive xantinstenar.
Enligt Harvard Medical School är "det viktigaste du kan göra att dricka rikligt med vätskor, särskilt vatten". Att dricka mycket vatten – upp till tolv glas à cirka 2,4 deciliter per dag – kan hjälpa till att förebygga återfall av njursten. Det är dock alltid bäst att rådfråga din läkare för individuellt anpassade råd.
Enligt National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse är det första symptomet på njursten oftast "extrem smärta som börjar plötsligt när en sten flyttar sig i urinvägarna och blockerar urinflödet".
Konsekvenserna kan omfatta vävnadsskador som i sin tur gör att blod uppträder i urinen. Andra komplikationer inkluderar svårigheter att urinera, njurinfektioner samt fortsatta vävnadsskador som kan leda till nedsatt njurfunktion.
Generellt utsöndras små, ensamma njursten spontant via urinen; större stenar kan dock kräva medicinsk behandling. I början av 1980-talet utvecklades nya behandlingsmetoder, bland annat ultraljudsbehandling och perkutan borttagningsterapi, som visade sig vara mer effektiva än traditionell kirurgi.
Vid perkutan borttagningsterapi används ett nefroskop för att visualisera njuren och föra in instrument som pincetter och slingor, med vilka njurstenen dras ut genom huden.
Ultraljudssonder används för att krossa stora njursten. I slutet av 1980-talet introducerades även lasrar med optiska fibrer för att sönderdela njursten. Därefter har ytterligare nya behandlingsmetoder utvecklats, vilka idag ofta kombinerar terapeutisk kost, läkemedel och kirurgiska ingrepp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online