Ämnen som innehåller lipider är lätta att känna igen på känseln, eftersom de känns feta eller fettiga. Lipider kan delas in i tre huvudgrupper: fetter och oljor, fosfolipider – som hjälper till att bygga upp cellmembranet hos levande organismer – samt alla övriga typer av lipider. Den senaste gruppen omfattar bland annat steroider och kolesterol.
Lipidföreningar innehåller kol och har fettsyrekedjor. Kroppen behöver lipider för att producera hormoner och vitaminer, för att få energi och för att bygga upp membranen runt våra celler.
Precis som man kan vänta sig av något som är släkt med olja är lipider hydrofoba – det vill säga att de inte löser sig i vatten. Det finns många molekyler med olika struktur som räknas som lipider, eftersom lipider definieras utifrån sin olöslighet i vatten snarare än efter en gemensam kemisk byggnad.
Även om det kan verka märkligt har många lipidmolekyler en del som är hydrofil – vattenälskande – medan den andra delen är hydrofob – vattenavvisande. Triacylglyceroler, eller triglycerider, som utgör fett- och oljemolekylerna, saknar däremot helt hydrofila delar. De bildas när tre fettsyror binds till en glycerolmolekyl.
I rumstemperatur är animaliskt fett fast, eftersom dess molekyler ligger tätt packade. Så är det inte med fetter från växter och fisk, som är flytande i rumstemperatur eftersom deras fettsyrekedjor har veck som gör att molekylerna packas löst ihop.
Animaliska fetter är mättade, medan övriga fetter är omättade, enkelomättade eller fleromättade. Fetter och oljor lagrar energi och ger dubbelt så mycket energi som kolhydrater eller proteiner. Du behöver också fettlipider för att kunna ta upp vitaminerna A, D, E och K, som alla är fettlösliga.
Medan fett- och oljelipider har tre fettsyrekedjor bundna till en glycerolmolekyl har fosfolipider endast två kedjor bundna till glycerolen, tillsammans med en fosfatgrupp – något man kanske kan ana från namnets första del. Fosfolipider är den viktigaste beståndsdelen i cellmembran.
Deras unika struktur gör att cellerna kan vara permeabla och bidrar till att hålla cellens inre miljö väl reglerad och i balans.
Den tredje lipidgruppen – de ämnen som varken är fosfolipider eller fetter och oljor – inkluderar vaxer, pigment och steroler. Steroiderna ingår i sterolerna och spelar en viktig roll vid hormonregleringen i kroppen.
Pigmenten omfattar klorofyll och karotenoider, som ger växter deras gröna färg respektive pumpor deras orangea kulör. Betakaroten, som kroppen kan omvandla till vitamin A, är en sorts karotenoidpigment.
Utöver steroler och pigment skapar andra lipider skyddande barriärer eller höljen mot yttre påverkan. Dessa lipider inkluderar vax och kutin. De verkar bland annat genom att stöta bort vatten från fåglars fjädrar, och bivax är ytterligare ett välkänt exempel.
Eftersom steroler är lipider kan slutet av ordet ”kolesterol” avslöja att även kolesterol räknas som en lipid. Kolesterol, liksom triglycerider, är blodlipider. Vår lever producerar normalt tillräckligt med kolesterol för kroppens behov, men vi får i oss extra via vissa livsmedel som kött och ägg.
För höga blodfettvärden – ett tillstånd som kallas hyperlipidemi – kan leda till hälsoproblem som åderförkalkning och täppta blodkärl. När läkaren testar ditt kolesterol är ett totalt kolesterolvärde på högst 200 mg/dl det önskade resultatet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online