Probiotika marknadsförs ofta som det senaste miraklet inom hälsa, viktkontroll och näring. I den här artikeln går vi igenom de potentiella hälsofördelarna med probiotika – samtidigt som vi förblir realistiska kring den begränsade vetenskapliga dokumentation som finns bakom hälsobranschens många påståenden.
Även om användarerfarenheter och hälsoguruer till stor del hyllar de positiva effekterna av att inkludera probiotika i sin kost, saknas det fortfarande långsiktiga vetenskapliga studier på området. Därför bör du alltid ta hänsyn till dina egna behov och eventuella befintliga hälsoproblem innan du påbörjar ett dagligt intag av probiotika.
Probiotika är mikroorganismer – som bakterier, virus och jästsvampar – som bara kan synas under ett mikroskop och som ofta kallas "nyttiga" eller "goda" bakterier. Enligt National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) och Världshälsoorganisationens definition är probiotika "levande mikroorganismer som, när de intas i tillräckliga mängder, ger en hälsofördel åt värden".
Fördelarna med att inkludera probiotika i kosten har länge diskuterats, eftersom det finns få vetenskapliga belägg för långsiktiga hälsoeffekter. Trots avsaknaden av formella bevis har probiotikatrenden svept fram genom hälso- och kostbranschen tack vare dess potentiellt rensande egenskaper, immunförstärkande effekter och näringsvärde.
Probiotika förekommer både naturligt och som kosttillskott. Många livsmedel innehåller naturligt probiotika, exempelvis yoghurt, edamame (hela sojabönor) och sojabaserade rätter som miso, tempeh och tofu. Ofta tillsätts probiotika även direkt i livsmedel, eller så kan det köpas i tillskottsform för att komplettera kosten.
De potentiella hälsofördelarna med probiotika bygger på balansen mellan goda och onda bakterier i kroppen. Som NCCAM förklarade: "Godartade bakterier är avgörande för immunsystemets normala utveckling, för skyddet mot sjukdomsframkallande mikroorganismer samt för matsmältningen och upptaget av mat och näringsämnen." Denna balans påverkas av individens kostvanor samt andra hälso- och immunrelaterade faktorer.
NCCAM tog fram en lista över hälsoproblem som möjligen kan lindras genom att införa probiotika i den dagliga kosten. Listan omfattar:
Teorin bakom probiotikas positiva effekt är att vissa celler i matsmältningskanalen är kopplade till immunsystemet. Om goda bakterier finns tillgängliga för att bekämpa de skadliga, vore det logiskt att dessa celler tar upp probiotikan och därmed gynnar immunförsvaret.
Eftersom forskningen kring probiotikas fördelar fortfarande är relativt ny – om än växande – finns det potentiella hälsorisker som bör övervägas. NCCAM betonade redan 2009 att mer forskning behövs för att fastställa hur probiotika påverkar barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Biverkningarna av probiotika är oftast milda och består främst av mag-tarmbesvär som gaser, uppblåsthet eller lös avföring. Experter har också teoretiserat att ett för högt intag av probiotika i vissa fall kan orsaka infektioner som kräver antibiotikabehandling, eller ohälsosamma metabola reaktioner, såsom ett överaktivt immunförsvar.
Eftersom probiotikas effektivitet ännu inte stöds av omfattande eller långsiktiga vetenskapliga studier bör du alltid konsultera en läkare innan du påbörjar ett regelbundet intag. Du bör heller aldrig ersätta konventionell behandling av infektioner eller sjukdomar utan att först rådfråga din läkare.
Probiotika är avsett att komplettera – inte ersätta – traditionella behandlingar, receptbelagda läkemedel eller de hälsorutiner som en medicinsk expert rekommenderat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online