Lagen om näringsdeklaration och konsumentinformation (Nutrition Labeling and Education Act) infördes 1990 i syfte att standardisera märkningen av livsmedel och säkerställa att konsumenterna får tillräcklig näringsinformation. Varje etikett måste innehålla specifik information i ett bestämt format för att garantera enhetlighet och enkel tolkning. Alla förpackade livsmedelsprodukter ska vara försedda med dessa etiketter, även importerade varor.
Varje etikett måste ange produktens namn, namnet på och kontaktuppgifterna till producenten eller tillverkaren samt produktens storlek. Detta gör det möjligt för konsumenten att snabbt identifiera varan och veta vem som står bakom den.
Varje näringsdeklaration måste innehålla en fullständig förteckning över ingredienserna i fallande ordning efter vikt. Den ingrediens som förekommer i störst mängd listas alltså först. Om vatten ingår i produkten måste även detta anges. Den exakta placeringen av ingrediensförteckningen är inte föreskriven, så länge informationen finns med och är tydligt läsbar.
Varje förpackning måste tydligt ange storleken på en portion samt det ungefärliga antalet portioner per förpackning. Näringsvärdena anges därför per portion, inte per hel förpackning, vilket underlättar jämförelser mellan olika produkter.
Näringsinformationen på etiketten måste tydligt redovisa värden per portion för kalorier, totalt fett (inklusive mättat fett och transfett), kolesterol, natrium, totala kolhydrater (inklusive kostfiber och socker) samt protein. Dessutom måste vitamin A, vitamin C, järn och kalcium anges per portion. Enligt Electronic Code of Federal Regulations ska övriga vitaminer och näringsämnen anges om produkten framhäver något påstående om just det ämnet. Andra vitaminer får också tas med på etiketten, men detta är frivilligt. Riboflavin, tiamin och niacin ska alltid anges på etiketter för berikat mjöl.
Enligt FDA, den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten, måste etiketten även innehålla procentuella dagliga värden (Daily Values). Detta är ett diagram som visar näringsinnehållet per portion utifrån en kost på 2 000 kalorier per dag. Vissa etiketter anger dessutom information baserad på en kost på 2 500 kalorier per dag. Procentsiffrorna kan visas bredvid den faktiska näringsuppdelningen eller längst ned på etiketten.
"Lågfett", "kolesterolfri" och "kalorisnål" – alla dessa näringspåståenden måste kunna styrkas av näringsdeklarationen på förpackningen. Problemet är att de olika påståendena inte förklaras närmare på själva etiketten. Lågfett betyder exempelvis högst 3 gram fett per portion, men etiketten kan ändå ange "lågfett" utan att definiera begreppet närmare. Definitionerna till dessa påståenden finns i informationsmaterial publicerat av FDA.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online