Miljontals människor försöker varje år gå ner i vikt genom att begränsa vad de äter och dricker. Även om det egentligen inte finns någon ”perfekt” diet är restriktivt ätande fortfarande en av de vanligaste metoderna. De flesta bantar dock bara under en kort tid – kanske för att snabbt tappa några kilon inför semestern eller en klassåterträff. Problemet är att övergången från vanliga matvanor till ett strikt ätmönster kan få negativa konsekvenser, både fysiskt och psykiskt.
För de flesta känns tanken på att gå på diet avskräckande, och det finns goda skäl till det. Bantaren gör ett medvetet val att begränsa både vilka livsmedel och hur mycket mat som får ätas, oftast för att nå en måttlig viktnedgång. Så fort målet har uppnåtts återgår personen till sina gamla vanor – och kilona kommer oftast tillbaka lika snabbt som de försvann.
Detta skapar ett ohälsosamt mönster av återkommande bantningar, så kallad jojobantning. Till och med själva ”diettänket” – att räkna kolhydrater eller fettgram, dricka sockerfria läskedrycker och stämpla vissa livsmedel som ”förbjudna” – är ingen hållbar väg framåt.
När bantningen sätter igång sker en rad fysiska förändringar i kroppen. Hur ämnesomsättningen påverkas beror dels på själva dieten, dels på om kosttillskott eller träning ingår. Även kolesterol- och insulinnivåerna kan variera beroende på vilken typ av diet man följer. Kom ihåg att ämnesomsättningen styr kroppens energibehov, medan ditt kaloriintag och din fysiska aktivitet avgör vikten.
De psykologiska effekterna av bantning beror till stor del på inkonsekvensen hos bantaren själv. Före dieten är kaloriintaget ofta högt, men sjunker kraftigt när bantningen börjar. Det kraftigt minskade intaget gör att kroppen går in i svältläge, och kemiska förändringar i hjärnan gör att bantaren känner sig nedstämd och irriterad.
Ofta räcker detta för att dieten ska misslyckas, och bantaren återgår till sina gamla matvanor. Nästa gång ett nytt försök görs upplevs samma humörsvängningar när kalorierna återigen minskas. Denna jojo-effekt kan i slutändan leda till viktuppgång istället för viktminskning. För varje misslyckat försök blir lusten att äta mer starkare, vilket ofta slutar i ohälsosam överkonsumtion.
När du bestämmer dig för att banta finns det två vägar att välja mellan. Den första är att utesluta vissa livsmedel, dra ner på kalorierna och kämpa för att behålla gott humör under en kort period. Den andra – och bättre – vägen är att göra en total förändring av dina matvanor. Lär dig vilka livsmedel som är nyttigare och hitta sätt att tillaga dem så att de passar din smak, även om du inte tycker om dem i sin grundform.
Det tar ett tag att vänja sig vid nya matvanor, men belöningen är större: du kommer må bättre och ha mer energi än om du väljer korttidslösningen.
Genvägar är sällan en bra strategi för att gå ner i vikt. Det bästa receptet är en hälsosam kost kombinerad med någon form av daglig fysisk aktivitet som höjer ämnesomsättningen. Aktiviteten behöver inte vara ansträngande – dammsugning, biltvätt eller gräsklippning räknas också. Ta trapporna istället för hissen, eller promenera till affären istället för att ta bilen.
All typ av rörelse hjälper till att förbränna kalorier. En högre ämnesomsättning innebär att kroppen utnyttjar mer av de kalorier du äter, vilket minimerar viktuppgång och bryter det ohälsosamma jojobantningsmönstret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online