Vilka föreningar ingår i konstgjorda livsmedelsfärger?

Vilka föreningar ingår i konstgjorda livsmedelsfärger?

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har godkänt sju konstgjorda livsmedelsfärger. Ursprungligen tillverkades färgämnena av stenkolstjära – en biprodukt som uppstår när stenkol värmebehandlas för att framställa ett energirikt bränsle till stålproduktionen. Numera utgör även petroleumdestillat en viktig råvara vid framställningen.

Molekylstruktur

De flesta godkända färgämnen delar tre gemensamma drag i sin molekylbyggnad:

1. Minst en azobindning, det vill säga en dubbelbindning mellan två kväveatomer.
2. Minst en aromatisk kolvätegrupp – en sexkolig bensenring – bunden till vardera kväveatomen.
3. Minst en sulfonerad bindingsplats på en eller flera kolringar.

Toxicitet

De sju idag godkända färgämnena är endast en liten rest av de mer än hundratalet som användes innan regleringen infördes. De sulfonerade bindingsplatserna konstruerades medvetet för att minska giftigheten: när tarmbakterier klyver azobindningen ökar utsöndringen av nedbrytningsprodukterna via urinen, vilket begränsar kroppens upptag. Höga doser av de godkända färgämnena kan dock orsaka tumörer hos försöksdjur.

Färgämnen kontra laker

Syntetiska färgämnen är lösliga i vatten men inte i oljor. Genom att binda dem till olösliga ämnen som aluminiumoxid bildas så kallade laker. Även lakarna är olösliga i olja, men de kan fördelas bland oljemolekylerna som en suspension.

Kommersiell märkning

FDA kräver att färgämnen tydligt anges på livsmedelsetiketter. Namnen inleds med FD&C (Food, Drug & Cosmetic) och omfattar Blå nr 1, Blå nr 2, Grön nr 3, Röd nr 40, Röd nr 3, Gul nr 5 och Gul nr 6.

Allmänhetens oro

Myndigheter och allmänna organisationer började granska livsmedelstillsatser strax efter sekelskiftet år 1900, och flera giftiga färgämnen har sedan strukits från listan över godkända ämnen. Livsmedelsfärger har också undersökts som möjlig bidragande orsak till ADHD, men det finns ingen entydig vetenskaplig evidens som bekräftar ett samband mellan ADHD och livsmedelsfärger.

Inom EU motsvaras de amerikanska färgämnena av E-nummer, exempelvis E133 (brilliant blue FCF), E132 (indigotin), E129 (alluraröd AC), E127 (erytrosin), E143 (fast green FCF), E110 (gul orange S) och E102 (tartrazin). Konsumenter som vill undvika syntetiska färgämnen kan därför läsa ingrediensförteckningen, där färgämnen alltid ska deklareras med namn eller E-nummer.