Kolit är en sjukdom som orsakar inflammation i tarmen och i vissa fall även andra delar av kroppen. Personer med kolit kan drabbas av återkommande sjukdomsperioder (flare-ups) med magbesvär, kramper, värk i kroppen, utmattning och diarré med blod i – symtom som kan kännas helt övermäktiga. Att hitta livsmedel som passar den egna kroppen blir därför en ständig kamp.
Kolitpatientens överaktiva immunförsvar, de dagliga diarréerna och blodförlusterna under aktiva perioder tömmer kroppen på viktiga näringsämnen, framför allt järn och vitamin B12. Därför är rätt kost avgörande för både återhämtning och välbefinnande.
Det finns ingen universell diet för personer med kolit. Varje patient reagerar på specifika livsmedel, och det som utlöser kramper och diarré hos en person kan vara helt ofarligt för en annan. Triggerna kan till och med förändras från måltid till måltid. Dieter som marknadsförs som särskilt framtagna för kolitpatienter fungerar ofta bra för vissa, men inte för alla.
För människor med kolit är det viktigt att täcka sina grundläggande näringsbehov. Ät små måltider var tredje till fjärde timme under vakna timmar. Låt dig inte överraskas om du vaknar hungrig på natten, särskilt efter en dag med överaktiv tarm. Drick dessutom minst åtta glas à 2,5 deciliter vatten per dag, eftersom kolit är ett tillstånd som lätt leder till vätskebrist.
En frisk person bör generellt få i sig cirka 25 gram fiber om dagen. Kolitpatienter rekommenderas istället cirka 20 gram raffinerad fiber dagligen. Under en aktiv sjukdomsperiod är det klokt att hålla sig till cirka 2 gram fiber per portion lågfiberkost. Livsmedel med raffinerad fiber innefattar vitt bröd, vitt ris och vit pasta.
Grundläggande näringsbehov täcks bland annat genom:
När kroppen inte befinner sig i en aktiv sjukdomsperiod kan du komplettera kosten med tomater, apelsiner, kokta gröna bladgrönsaker, kaliumrika bananer, sojabönor och grapefrukt. Vissa med kolit mår dåligt av sura frukter och juicer, så börja försiktigt med en eller två apelsinklyftor till en måltid för att testa toleransen. Vid behov kan vitamin C intas som tillskott.
Prova också att tillföra goda bakterier till tarmfloran via yoghurt, filmjölk, acidofilusmjölk och kefir.
Det är klokt för en kolitpatient att föra en matdagbok. Anteckna ditt dagliga intag och försök identifiera vilka livsmedel som orsakar besvär. Detta är också värdefull information vid besök hos din gastroenterolog. Notera när symtom uppstår, diarréepisoder, antal toalettbesök samt om blod förekom i avföringen.
Varje kolitpatient måste aktivt ta reda på vilka livsmedel som påverkar dem negativt. Vissa livsmedel kommer med säkerhet att ge smärta och symtom:
Järnrik kost är viktig när toleransen tillåter. Notera även detta i din matdagbok.
Hos kolitpatienter passerar maten tarmen innan stora delar av näringsvärdet hinner tas upp av kroppen. Aktiva sjukdomsepisoder kan lämna dig utmattad och frusen. Varm dryck och rostat vitt bröd kan hjälpa dig att återfå lite styrka och värme tills du orkar äta mer mättande mat.
Viktminskning är vanligt under flare-ups. Behandling med kortison (prednisolon) kan samtidigt ge en nästan aldrig sinande aptit – var därför uppmärksam på ditt matintag även då.
Personer med kolit kan behöva kosttillskott. Din läkare kan ordinera järntabletter och B12-injektioner för att motverka brist. Ett B12-bristtillstånd gör dig mer olycksbenägen och ökar risken för fall och allvarliga skador.
Överväg att söka professionell rådgivning hos en nutritionist eller dietist som arbetar med kolit och Crohns sjukdom. I Sverige kan du vända dig till din vårdcentral för remiss till en legitimerad dietist. Se till att personen du väljer känner till tillståndet och har erfarenhet av att arbeta med kolitpatienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online