Högglykemiska livsmedel är de som får höga värden på det glykemiska indexet (GI) – ett mått på hur olika kolhydrater påverkar blodsockernivån. Kolhydrater som bryts ner snabbt och frisätter glukos snabbt ut i blodet får ett högt GI-värde, medan kolhydrater som bryts ned gradvis får ett lågt GI. Det glykemiska indexet skalar från 0 till 100, där högglykemiska livsmedel ligger på 70 eller högre.
Högglykemiska livsmedel höjer kroppens sockernivåer snabbt, medan lågglykemiska livsmedel ökar blodsockret gradvis. Att undvika högglykemiska livsmedel kan hjälpa till att kontrollera diabetes och hypoglykemi samt underlätta viktnedgång och förbättra den allmänna hälsan.
Det glykemiska indexet är också betydelsefullt för livsmedelsindustrin, eftersom termer som ofta förekommer på livsmedelsetiketter – exempelvis komplexa kolhydrater och enkla sockerarter – numera anses ha mindre betydelse på egen hand. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att dessa föråldrade begrepp ersätts med siffror som visar den totala mängden kolhydrater samt GI-värdet för det märkta livsmedlet.
De flesta konsumenter kan lära sig känna igen högglykemiska livsmedel när de väl vet vad de ska leta efter. Livsmedel med höga halter kolhydrater är typiskt högglykemiska: våfflor, choklad, munkar, vitt bröd, vissa bagels, många flingor, potatis, palsternacka, tortillachips, läsk, saltkringlor och liknande produkter. Även mindre uppenbara livsmedel kan ligga högt på indexet, exempelvis bondbönor, dadlar och vattenmelon.
Livsmedel rika på kolhydrater har störst effekt på blodsockernivåerna, men kolhydraternas specifika sammansättning avgör exakt hur kroppen reagerar när livsmedlet äts. Komplexa kolhydrater rankas generellt lägre än enkla sockerarter, och förhållandet mellan kolhydrater och andra ingredienser spelar också roll. Det enklaste och mest tillförlitliga sättet att identifiera högglykemiska livsmedel är att noggrant läsa innehållsförteckningen före köp och notera mängden kolhydrater samt vilka typer av socker produkten innehåller. Metoden är inte helt exakt, men fungerar oftast bra.
Högglykemiska livsmedel fyller trots allt en funktion. De hjälper till att återfylla kroppens kolhydratdepåer efter intensiv träning, och de ger en nödvändig blodsockerhöjning för personer som drabbas av ett hypoglykemiskt anfall. Medan lågglykemiska livsmedel frisätter glukos långsamt i blodet, orsakar högglykemiska livsmedel en omedelbar stegring av blodsockernivåerna – vilket kan vara livräddande när blodsockret är farligt lågt.
Olika personer reagerar olika på högglykemiska livsmedel. Den fysiska responsen på mat beror på flera faktorer, bland annat ålder, insulinnivåer, ämnesomsättning och aktivitetsnivå, samt typen och mängden mat som äts. Responsen påverkas också av mängden fett och fiber i livsmedlet samt av annan mat som konsumeras samtidigt.
Även om GI-värden bygger på omfattande forskning bör varje person dokumentera sin egen reaktion på enskilda livsmedel för att avgöra vilken effekt de faktiskt ger. Generellt sett orsakar högglykemiska livsmedel en stegring av blodsockret, högre blodfettvärden, minskad insulinkänslighet över tid och sämre förutsättningar för viktnedgång.
Generellt bör personer med diabetes, hypoglykemi, insulinresistens eller metabolt syndrom (syndrom X), liksom idrottare och personer som bantar, inte äta stora mängder högglykemiska livsmedel. Sådana livsmedel kan störa balansen mellan insulin och blodglukos, öka kroppsfettet och försämra idrottsprestationen. De kan även utlösa akne hos vissa individer.
Dessutom visar forskning att frekvent konsumtion av högglykemiska livsmedel kan kopplas till en högre risk för åldersrelaterad makuladegeneration och en snabbare progression av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online