Näringsämnen som celler tar upp från omgivningen används till mycket mer än bara bränsle. De utgör grunden för i princip alla processer som håller cellen vid liv. Här går vi igenom de viktigaste funktionerna.
Näringsämnen som glukos bryts ner genom cellandning (cellulär respiration) för att frigöra energi i form av ATP-molekyler. ATP fungerar som cellens primära energivaluta och driver allt från muskelkontraktioner till aktiv transport över cellmembranet.
Näringsämnen är nödvändiga för syntesen av cellens olika komponenter. Proteiner byggs upp av aminosyror, lipider av fettsyror och kolhydrater av sockerarter. Utan ett kontinuerligt tillskott kan cellen inte underhålla sina membran, organeller eller sitt stödskelett.
I samband med celldelning används näringsämnen som byggstenar för nya cellulära komponenter samt för syntesen av DNA och RNA. Dessa nukleinsyror är avgörande både för att cellen ska kunna dela sig och för att genetisk information ska kunna överföras till nästa generation av celler.
Många näringsämnen fungerar som prekursorer – råmaterial – vid produktionen av enzymer, som katalyserar biokemiska reaktioner i cellen, samt hormoner, som reglerar en rad fysiologiska processer i kroppen.
Näringsämnen hjälper också till att hålla cellens redoxbalans i jämvikt. De fungerar som reduktionsmedel eller koenzymer i biokemiska reaktioner och skyddar därmed cellen mot oxidativ stress.
Vissa näringsämnen lagras i cellen som reservenergi för senare bruk. Typiska exempel är glykogen, som lagras som en snabbt tillgänglig kolhydratkälla, samt fett droppar bestående av lipider, som ger en mer långsiktig energireserv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online