Att känna till sin idealiska kroppsvikt är ett värdefullt verktyg när du vill bedöma din övergripande hälsa. Den kan exempelvis peka på om du behöver ändra dina kost- eller träningsvanor för att gå ner eller upp i vikt. Istället för de gamla höjd- och vikttabellerna använder vårdpersonal idag oftast kroppsmasseindex, BMI, som mått på vad som räknas som en hälsosam vikt.
Kom dock ihåg att BMI inte fångar hela bilden. Faktorer som muskelmassa, benstomme, ålder och kroppsbyggnad spelar också roll. Använd därför aldrig enbart BMI som hälsomått, utan se det som ett av flera verktyg – kontakta gärna din vårdcentral om du är osäker.
Börja med att väga dig och mäta din exakta längd. Längden är en central del av BMI-beräkningen. I Sverige arbetar vi med metriska mått, alltså kilogram och meter, men den amerikanska varianten med pund och tas finns också med här nedan.
Metrisk formel: Dividera din vikt i kilogram med din längd i meter i kvadrat.
Exempel: Väger du 70 kg och är 1,75 m lång blir räkningen 70 ÷ (1,75 × 1,75) = cirka 22,9.
Amerikansk formel: Dividera din vikt i pund med din längd i tum i kvadrat och multiplicera sedan med 703.
Exempel: Är du 5 fot 8 tum lång motsvarar det 68 tum. Väger du 150 pund blir räkningen (150 ÷ 68²) × 703 = cirka 22,8.
Jämför ditt BMI med följande gränsvärden:
BMI är ett grovt mått som inte skiljer mellan muskler och fett. En vältränad person med mycket muskelmassa kan därför få ett högt BMI trots att kroppsfettet ligger på en hälsosam nivå. Ålder, kön och etnisk bakgrund kan också påverka tolkningen av siffrorna. Använd BMI som ett första riktmärke och kombinera det gärna med andra mått som midjemått eller midje-höft-kvot. För en individuell bedömning av din vikt och hälsa, rådfråga alltid en läkare eller legitimerad dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online