Insulinresistens innebär att kroppens celler inte längre svarar ordentligt på insulinet, vilket med tiden kan leda till diabetes, tidig hjärtsjukdom och svårigheter att gå ner i vikt. En studie från 2002, genomförd av American Association of Clinical Endocrinologists, uppskattade att hela 70–80 miljoner amerikaner – alltså ungefär var tredje vuxen amerikan – lider av tillståndet. Den goda nyheten är att insulinresistens ofta kan behandlas framgångsrikt genom kostförändringar och livsstilsjusteringar.
Låt alltid en läkare undersöka dig först för att utesluta diabetes eller hjärtsjukdom, eftersom dessa tillstånd kan kräva medicinering. I övrigt brukar insulinresistens kunna behandlas effektivt med kost och motion. Det kan ta två till tre månader efter en kostomläggning innan den normala insulinkänsligheten återställts, men de flesta märker förbättringar betydligt tidigare – till exempel lägre blodtryck, ökad energi, viktnedgång särskilt runt magen samt minskat sötsug.
Dåliga kolhydrater är en huvudorsak till insulinresistens. Undvik potatis, raffinerade spannmål som bröd, kex, majs, produkter av vitt mjöl och vitt ris, samt enkla sockerarter som strösocker, fruktos, kakor, godis, glass, bakelser, honung, fruktjuice, läsk och alkoholdrycker. För vissa personer kan dessutom allt som smakar sött – även sötningsmedel – höja insulinnivåerna.
Välj i stället bra kolhydrater: små mängder fullkorn som brunt ris, fullkornsvete, råg, korn och bovete; mindre mängder frukt, helst tillsammans med proteinrika måltider (bär är bäst, undvik torkad frukt); och rikligt med icke-stärkelserika grönsaker, råa eller lättillagade. Frysta grönsaker fungerar också utmärkt, men undvik konserverade varianter utom tomater. Baljväxter som bönor, ärtor, jordnötter och sojaprodukter innehåller både kolhydrater och protein och passar väl i kosten vid insulinresistens.
Du kan äta måttliga mängder magert kött, skaldjur och fisk, men välj gärna vilda alternativ och kött från betesdjur, eftersom de innehåller mindre mättat fett och skadliga omega-6-fetter samt mer hälsosamma omega-3-fetter. Vissa mejeriprodukter är också acceptabla, där osötad yoghurt är det bästa valet. Ägg är okej, men ät inte fler än sju per vecka på grund av fett- och kolesterolinnehållet. Råa nötter, frön och nötsmör är också bra val, men njut av dem i måttliga mängd eftersom de är kaloririka.
Kroppen behöver en viss mängd hälsosamma fetter i form av enkelomättade fetter, som olivolja, rapsolja och nötter, samt fleromättade fetter rika på omega-3, exempelvis rapsolja, linfröolja, fiskolja och valnötter. Du kan också få i dig små mängder mättat fett från växtkällor som kokos, palmfett och avokado, men undvik eller begränsa animaliska källor till mättat fett, som finns i fetare mejeriprodukter som ost och smör samt i de flesta röda kött.
Drick rikligt med rent vatten och minska saltintaget, men använd andra kryddor hur mycket du vill. En krydda som visat sig särskilt intressant vid insulinresistens är kanel. Forskare vid ett USDA-forskningscenter i Maryland upptäckte att kanel sänkte blodsockernivåerna, ökade kroppens egen insulinproduktion och sänkte blodkolesterolet. Du kan ta kanel som kosttillskott eller blanda i cirka en halv till två teskedar per dag i dina rätter och recept.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online