Viktuppgång är ett problem för många människor. Även om vissa medicinska tillstånd och livsstilsfaktorer spelar roll för hur lätt man lägger på sig, finns det några vanliga orsaker som gör att vissa personer går upp i vikt snabbare än andra. Här går vi igenom de fem vanligaste faktorerna bakom viktuppgång.
Den basalämnetsomsättningen, alltså hastigheten med vilken kroppen förbränner kalorier, bestäms delvis vid födseln och är delvis ärftlig. Trots det finns det flera livsstilsval som kan påskynda eller bromsa ämnesomsättningen och därmed påverka hur snabbt och hur mycket man går upp i vikt under livet.
Kroppssammansättningen har stor betydelse. Personer med låg muskelmassa och hög kroppsfettprocent har en långsammare ämnesomsättning, vilket också förklarar varför kvinnor generellt har en långsammare ämnesomsättning än män, eftersom män naturligt har en högre muskelandel. Brist på motion kan dessutom sänka ämnesomsättningen ytterligare och bidra till viktuppgång.
Personer som äter fler kalorier än de förbränner går lättare upp i vikt. De som lever en stillasittande tillvaro löper särskilt stor risk, till exempel kontorsarbetare och andra med sittande yrken.
Antalet kalorier som krävs för att gå upp i vikt kan vara överraskande litet. En munk innehåller exempelvis cirka 200 kalorier, vilket motsvarar ungefär 25 minuters joggning eller 50 minuters pilates för att brännas av. För de flesta som ofta äter ute eller regelbundet konsumerar snabbmat räcker det därför sällan med ett träningspass i veckan för att bränna tillräckligt många kalorier för att gå ner i vikt, eller ens behålla sin nuvarande vikt.
En kost rik på fett och socker är en trolig bov när det gäller viktuppgång. Till och med till synes oskyldiga livsmedel som smörgåsar och sallader kan bidra till viktökning om man använder för mycket såser eller tillbehör.
Ett glas apelsinjuice innehåller exempelvis lika mycket socker som en burk läsk, cirka 12 teskedar, och vissa sallader kan innehålla hela 1 000 kalorier om de toppas med stora mängder ost, krutonger eller såser. En pecannötspanerad kycklingsallad på en restaurang kan exempelvis innehålla 750 kalorier och 50 gram fett.
Flera medicinska tillstånd kan orsaka snabb viktuppgång. Bland dessa finns diabetes, hypotyreos (en underaktiv sköldkörtel), depression och Cushings syndrom. Samtliga kan påverka ämnesomsättningen eller leda till snabb viktökning om de inte behandlas korrekt. Lågt blodsocker leder dessutom ofta till starkt begär efter söta och stärkelserika livsmedel.
Även vissa läkemedel kan påverka vikten, bland annat antiepileptiska läkemedel, läkemedel mot kronisk smärta (som dessutom kan begränsa möjligheten att träna regelbundet), astmainhalatorer som innehåller kortison, antidepressiva och psykofarmaka, p-piller samt hormonbehandlingar.
Hög stress får kroppen att frisätta kortisol, ofta kallat "kamp eller flykt"-hormonet. Kortisol sänker ämnesomsättningen, påverkar blodsockernivåerna – vilket leder till sötsug – och gör att kroppen lagrar mer fett runt magen.
Stress hänger också nära samman med känslomässigt ätande. Det innebär inte bara att man äter oftare, utan även att man äter trots att man inte är hungrig, som ett sätt att lindra ångest, eller söker tröst i fettrik och sockerrik mat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online