Body Mass Index (BMI) – på svenska kroppsmasseindex – är en internationellt erkänd standard för att mäta övervikt och fetma. Metoden utvecklades av den belgiske statistikern Adolphe Quetelet och kallades ursprungligen Quetelet-index. Idag används BMI som ett riktmärke för att bedöma om en person riskerar att drabbas av hälsoproblem kopplade till sin vikt.
Eftersom BMI bygger på en enkel formel är det lätt att räkna ut själv, och du behöver inga specialverktyg. Du kan välja mellan metriska måttenheter eller det brittisk-amerikanska systemet med pund och tum.
Räkna ut ditt BMI genom att dividera din vikt i kilogram med din längd i meter i kvadrat: vikt (kg) / [längd (m)]².
Exempel: Om du väger 70 kg och är 170 cm lång (1,70 m) blir beräkningen 70 ÷ (1,70 × 1,70) = 24,22.
Du kan även räkna ut BMI med pund och tum genom att dividera vikten i pund med längden i tum i kvadrat och därefter multiplicera med 703: vikt (lb) / [längd (in)]² × 703.
Exempel: Om du väger 170 pund och är 5 fot 10 tum lång (70 tum) blir beräkningen [170 ÷ (70 × 70)] × 703 = 24,38.
Både CDC (Center for Disease Control) och WHO (Världshälsoorganisationen) använder samma BMI-gränsvärden för män och kvinnor, med 25 som gränspunkt för övervikt. Det finns dock omfattande vetenskapliga belägg som tyder på att det bör finnas en skillnad, eftersom kvinnor i genomsnitt har en högre kroppsfettprocent än män. Med detta i åtanke visas nedan ett justerat diagram för båda könen – notera att BMI-värdena tenderar att ligga något lägre för kvinnor.
Så korrelerar viktkategorierna med BMI:
Kom dock ihåg att BMI bara är ett grovt mått. Det tar inte hänsyn till muskelmassa, benstomme eller hur fettet fördelas på kroppen. En person med mycket muskler kan till exempel klassas som överviktig trots god hälsa. Använd därför BMI som ett av flera verktyg – gärna tillsammans med midjemått och en allmän hälsobedömning – när du vill få en bild av din fysiska kondition.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online