Med stigande fetmanivåer söker allt fler efter ett enkelt och pålitligt sätt att gå ner i vikt. Marknaden för bantningsprodukter är översvämmad av kosttillskott, dietschakes och kaloriräknare, vilket gör det svårt att hitta rätt lösning för sina behov. Innan du sätter igång med en viktminskningsplan, exempelvis Cambridge-dieten, är det klokt att samla så mycket information som möjligt – bland annat genom att få svar på några grundläggande frågor.
Cambridge-dieten utvecklades under 1970-talet av Dr. Howard vid Cambridge University med målet att ge kroppen all näring den behöver – med så få kalorier som möjligt. Detta uppnås genom att ersätta vanliga måltider med dietschakes, barer och andra specialprodukter.
Den ursprungliga versionen av dieten hette 330 och bestod av tre schakes à 110 kalorier, vilket motsvarade 330 kalorier om dagen. En nyare version av formeln, kallad 420, lanserades senare där varje shake innehåller 140 kalorier – totalt 420 kalorier per dag. Utöver schakes finns även näringsbarer att tillgå. Grundprincipen är att deltagaren enbart konsumerar tre schakes eller barer per dag, men dieten kan anpassas så att man även får i sig en hälsosam måltid på högst 400 kalorier, bestående av magert protein och grönsaker. Drycker med koffein är inte tillåtna, däremot fungerar sockerfri läsk.
Ja, Cambridge-dieten kan ge resultat – vissa deltagare har tappat flera tiotals kilo under programmets gång. Nackdelen är dock att dieten inte lär ut grunderna i kost och näring. Många som avslutar planen och återgår till sitt tidigare ätande riskerar därför att gå upp i vikt igen.
Enligt Cambridgediet.org kan deltagare som enbart dricker schakes och skippar extra måltider räkna med att gå ner mellan cirka 1,8 och 3,2 kilo per vecka (4–7 pund). Den som dessutom äter en hälsosam måltid på runt 400 kalorier bör tappa ungefär 0,9–1,8 kilo i veckan. Eftersom dieten kan anpassas individuellt kan resultaten variera kraftigt från person till person.
Kring riskerna med Cambridge-dieten pågår en livlig debatt. WebMD konstaterar att strikt kalorireducerade dieter generellt är säkra när de sker under läkares överinseende – men Cambridge-dieten kräver ingen medicinsk övervakning. Att följa en lågkaloridiet under lång tid kan dessutom ge gallblåseproblem samt besvär som illamående och diarré. Prata därför alltid med din läkare innan du påbörjar en kaloribegränsad diet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online