Motion eller viktkirurgi – vilket ger bäst resultat?

Att gå ner i vikt kan vara ett mycket svårt och livslångt problem för många människor. Det mest effektiva sättet att nå en hälsosam vikt är att bygga en hållbar livsstil som kombinerar näringsrik kost, regelbunden konditionsträning, styrketräning och god vätskebalans.

Alla svarar dock inte lika bra på fysisk aktivitet, och vissa personer befinner sig i ett hälsotillstånd som gör det svårt att röra sig tillräckligt mycket för att det ska ge verklig effekt. I dessa situationer kan viktkirurgi bli ett aktuellt alternativ. Här går vi igenom vem som kan bli kandidat för operation, vilka metoder som finns och vad forskningen säger om resultaten jämfört med träning.

Vem är kandidat för viktkirurgi?

De flesta läkare överväger endast bypassoperation för patienter med ett kroppsmasseindex (BMI) på 40 eller högre, vilket klassificeras som extrem fetma. Enligt Mayo Clinic kan viktkirurgi även bli aktuell för personer med ett BMI mellan 35 och 39,9, förutsatt att de samtidigt lider av en viktrelaterad sjukdom som högt blodtryck eller typ 2-diabetes.

Olika typer av viktkirurgi

Din läkare kan diskutera flera olika operationsmetoder beroende på din hälsosituation:

Lap-Band (justerbar gastrisk bandning)

Denna metod använder ett uppblåsbart band som delar magen i två delar. Bandet dras sedan åt som ett bälte, vilket begränsar hur mycket mat som ryms i magsäcken vid varje måltid.

Vertikal bandad gastroplastik (magsäcksstapling)

Denna operation, ofta kallad magsäcksstapling, delar också magen i två sektioner. Den övre delen görs mindre, vilket gör att patienten äter mindre mat och snabbare känner mättnad.

Andra metoder

Bland övriga operationsformer finns sleeve gastrektomi (rörmage), biliopankreatisk diversion med duodenal switch samt Roux-en-Y-gastric bypass, som alla minskar magsäckens volym eller förmåga att ta upp näring.

Resultat: motion kontra operation

Enligt en studie från december 2008, publicerad i International Journal of Obesity, uppvisade de som gick ner i vikt genom träning och de som genomgått kirurgi liknande resultat efter 12 månader. Båda grupperna återfick dock små mängder av den tappade vikten.

Kaloriintaget var 1 460 kalorier per dag för gruppen som opererats, medan träningsgruppen låg på 1 407 kalorier per dag. Den största skillnaden låg i kostsammansättningen: den opererade gruppen fick 37 procent av sina kalorier från fett, medan motsvarande siffra för träningsgruppen var 27,6 procent.

Slutsatsen är att båda vägarna kan ge goda resultat, men valet bör alltid göras i samråd med läkare utifrån individens hälsa, förutsättningar och långsiktiga mål.