Matkombineringsdieter bygger på några enkla regler om vilka livsmedel som bör och inte bör ätas tillsammans. Förespråkare som Dr. William Howard Hay, "fitnessgurun" Suzanne Somers och experten på asiatisk läkekonst Daniel Reid hävdar att rätt matkombinering leder till viktminskning, ökad vitalitet, ett starkare immunförsvar och längre livslängd.
Matkombineringsdieter grundar sig på teorin att varje typ av mat kräver sina egna optimala förhållanden för matsmältning, inklusive olika smältenzymer, pH-nivåer och smältningstider. När du staplar flera olika sorters mat på tallriken – som en cheeseburgare i bröd – belastar du ditt matsmältningssystem i onödan. Den energi som kroppen annars hade använt till annat läggs istället på att bryta ner maten. Trots den extra ansträngningen blir resultatet en ofullständig smältning. Det minskar mängden näringsämnen kroppen kan ta upp, även från de mest näringsrika livsmedlen, vilket försämrar din hälsa och tär på energin.
Lider du av trötthet efter måltider eller av matsmältningsbesvär som gaser, uppblåsthet, förstoppning, diarré eller halsbränna kan det vara värt att testa detta sätt att äta.
De som följer matkombinering räknar varken kalorier, kolhydrater eller fettgram – men de är noggranna med att inte blanda alla livsmedelstyper i samma måltid. Protein och kolhydrater äts aldrig tillsammans. Det betyder ingen bulle till hamburgaren och ingen rostad brödskiva till äggen. Två olika proteiner i samma måltid är heller inte tillåtet – alltså ingen korv till äggen.
Protein ska inte kombineras med fett (smör, olja, majonnäs), men däremot får fett gärna ätas tillsammans med grönsaker och stärkelserika livsmedel. Varken mejeriprodukter eller frukt passar bra ihop med något annat, så dessa bör konsumeras separat. I vissa matkombineringsdieter måste du dessutom tänka på syrade livsmedel som citrusfrukter och tomater – dessa bör inte ätas tillsammans med kolhydrater, eftersom syrorna kan förstöra ptyalin, det stärkelsenedbrytande enzym som utsöndras i munnen när du tuggar.
Även mängden vätska spelar roll: för mycket dryck i magen stör smältningen av all mat, oavsett hur väl kombinerad den är. Drick därför mellan måltiderna i stället för under själva ätandet.
För att lyckas med denna diet behöver du sannolikt se över dina mest grundläggande idéer om vad en balanserad måltid är – tanken på de fyra livsmedelsgrupperna samlade på en tallrik får ge vika. Grönsaker utan stärkelse (vilket utesluter potatis, majs, ärtor, morötter och rödbetor) passar till allt. Det öppnar för massor av möjligheter: wokrätter, ugnsbakade gratänger, soppor, grytor och sallader, inklusive pasta-, ris- och bönsallader.
Byt ut hamburgaren eller steken mot en grillad portobellochampinjon serverad med pommes frites eller potatismos. Grillspett med lamm, nötkött, räkor eller tofu fungerar utmärkt, gärna tillsammans med en stor sallad. Istället för potatis kan du servera sauterad kålrabbi eller mosad blomkål till köttet, och i en klassisk köttgryta kan rovor ersätta potatisen.
Vill du fortsätta äta pasta? Experimentera med såser fria från både tomat och mjölkprodukter – exempelvis jordnötssås, currysås eller helt enkelt vitlök och olja. Lär du dig kryddningsprinciperna från olika matkulturer kan du skapa ett stort urval av internationella bön- och risrätter. Bönor räknas som stärkelse, men chili utan bönor är också ett alternativ.
Med lite kreativitet finns det många goda sätt att följa denna diet – förutsatt förstås att du upplever att den faktiskt levererar den energi och goda hälsa den lovar, och att en återgång till gamla, dåliga kombinationer får dig att känna dig trött och uppblåst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online